Tror ni själen har ett kön?
vad tänker ni kring själen?
Tänkte att en förklaring kring själen kunde vara bra:
Det är intressant att även forskning börjat intressera sig för något som man skulle kunna kalla själen. Tänk dig att du identifierar dig med vad som helst, säg en soffa tex. I din förvirrade hjärna så kommer du att upphöra att existera när soffan upphör att existera. Säg att vi övertygade dig att du inte alls kommer dö när denna soffan dör. Okej, nu gör vi likadant fast med din kropp. Vi övertygar dig om du inte alls är din kropp, och att ditt medvetande, även kallat själ, inte alls slutar upphöra när din kropp tillslut dör. Detta är inte motbevisat och verkar tom vara väldigt trovärdigt när man kommer till vetenskap och forskning. Buddhister ser det som en te-kopp med te i. Te koppen är kroppen, medans téet är själen, eller medveteandet. Även om den fyllda koppen spricker och går sönder fortsätter ändå teet att existera.
Könsorgan, ja. Min har en fet jävla kuk. I övrigt vet jag ej vilket kön min själ besitter.
Nej
tänk dig att medvetandet "sparas", eller fortsätter existera efter att kroppen har dött. Tom att "medvetandet" existerar utanför kroppen. Ingen vet riktigt.
Med tanke på att något så snurrigt som en "själ" med 99% säkerhet inte existerar, så nej.
Citat från NFFNSNC:
Vad är en själ för något?
Här =)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%A4l
nä
Tror varken på själar eller kön så eh, nej.
Tror inte på själen men tror på penisar och snippor
asså, sluta haka upp er på själabegreppet, behöver inte ses som något transcendentalt utanför och evigt så som fantasier pratar om det utan kan tolkas som psyke
Ingen "vet" något om själen för att det är ett hittepå av primitiva bengnagare som bodde i grottor och inte förstod sig på hjärnan särskilt bra, i en tidsålder då man även trodde att själen satt i hjärtat och hjärnan bara var något meningslöst grått ludd som bara fyllde ut hålrummet i huvudet. De förstod däremot att det antagligen inte är så festligt att en dag upphöra att existera, och försökte därför i desperat existentiell ångest hitta tänkbara förklaringsmodeller för livet, universum och allting som innebar att man helt enkelt slapp dö när man dör. Hence själar, gudar, religion och allsjöns knasigheter som beklagligt nog överlevt ända fram till idag trots att vi i rimlighetens namn borde övergett dem redan för sisådär några tusen år sedan.
Det är väl ungefär vad jag personligen tänker kring själen, och svaret på den specifika frågan blir därför ett nej :)
Citat från NFFNSNC:
Citat från Foliehatt:
Ingen "vet" något om själen för att det är ett hittepå av primitiva bengnagare som bodde i grottor och inte förstod sig på hjärnan särskilt bra, i en tidsålder då man även trodde att själen satt i hjärtat och hjärnan bara var något meningslöst grått ludd som bara fyllde ut hålrummet i huvudet. De förstod däremot att det antagligen inte är så festligt att en dag upphöra att existera, och försökte därför i desperat existentiell ångest hitta tänkbara förklaringsmodeller för livet, universum och allting som innebar att man helt enkelt slapp dö när man dör. Hence själar, gudar, religion och allsjöns knasigheter som beklagligt nog överlevt ända fram till idag trots att vi i rimlighetens namn borde övergett dem redan för sisådär några tusen år sedan.
Det är väl ungefär vad jag personligen tänker kring själen, och svaret på den specifika frågan blir därför ett nej :)
Du vet inte om det är ett hittepå eller ej, det är ju bara ett antagande du gör för att försöka förklara något du är okunnig om. :)
Ptja, occams razor osv. Allt vi människor "vet" är ju egentligen bara antaganden baserat på den mest sannolika slutsatsen, enligt de data som finns tillgängliga. Om det inte finns några tydliga indikationer som talar för något annat än att folk bara hittat på det - medan hittepåförklaringen däremot är fullt logisk sett till människans psykologi och historia - så anser jag nog att man kan "veta" hyfsat säkert att det är så :)
Sen är det ju också ganska svårt att vara "kunnig" om något som inte ens existerar ^^
Men men, folk får såklart tro vad de vill, alltid funkar det väl som placebopiller för nån som har behov av såna. Jag föredrar att bygga min världsbild på observerbara fakta men det är ju inget som säger att man måste göra det.
Det är intressant att även forskning börjat intressera sig för något som man skulle kunna kalla själen. Tänk dig att du identifierar dig med vad som helst, säg en soffa tex. I din förvirrade hjärna så kommer du att upphöra att existera när soffan upphör att existera. Säg att vi övertygade dig att du inte alls kommer dö när denna soffan dör. Okej, nu gör vi likadant fast med din kropp. Vi övertygar dig om du inte alls är din kropp, och att ditt medvetande, även kallat själ, inte alls slutar upphöra när din kropp tillslut dör. Detta är inte motbevisat och verkar tom vara väldigt trovärdigt när man kommer till vetenskap och forskning. Buddhister ser det som en te-kopp med te i. Te koppen är kroppen, medans téet är själen, eller medveteandet. Även om den fyllda koppen spricker och går sönder fortsätter ändå teet att existera.
Nah.
Citat från NFFNSNC:
Det finns mycket som talar för själar, många har dock en spirituell begränsning och saknar förmåga att tänka i sådana banor, ditt tredje öga är stängt, kanske t.o.m. blint. För vad är mest rimligt, att flera miljarder människor går runt och tror på samma fantasi, eller att du saknar data? Det finns tydliga indikationer på existensen av en själ, det mest uppenbara är existensen av subjektet och den absurda tanken att materia skulle kunna ge upphov till det.
Jag tror vi får "agree to disagree" här då vi antagligen representerar något slags motpoler, men jag måste bara inflika att mängden människor som "tror" på en viss idé verkligen inte ger någon som helst legitimitet till dess vara eller icke vara. För inte alls länge sedan trodde "alla" att solen roterade runt jorden, att man kunde halka över världskanten om man seglade för långt på haven osv. Det var bara en liten minoritet som förstod att det antagligen inte förhöll sig så, innan man slutligen lyckades leda i bevis på ett greppbart sett hur det faktiskt låg till som alla kunde se och förstå.
Eftersom de flesta på planeten rent krasst talat inte befinner sig i toppen på IQ-skalan så är det inte särskilt förvånande att de allra flesta regelbundet har lite otur när de tänker, i fråga om logiska slutsatser till komplexa resonemang. Inte för att jag är en sån elitistisk snubbe med Mensa-kort i plånkan som går runt och rankar mina medmänniskor efter hur de presterar på IQ-tester, men hjärnans kapacitet till problemlösning blir ju faktiskt alltmer relevant ju mer avancerade tankenötter det är som ska knäckas, och de svåraste rår helt enkelt inte de flesta på. Man kan därför inte bara rakt av hävda att "väldigt många tror såhär, därför måste det ligga något i det". Sanningen är att det nog snarare i de flesta fall förhåller sig precis tvärtom (när det gäller saker det inte finns några uppenbara empiriska bevis för), dvs - att majoriteten tror på det, är en ganska bra indikation på att det antagligen är fel.
Jag skulle nog också vilja säga att det är ganska förkrossande få människor sett till hela planetens folkmängd som har en något så när hyfsad förståelse för hur vårt medvetande och hjärnans beslutsprocesser fungerar, och har man inte det är det ju ganska naturligt att man landar i förenklade och kanske lite tokiga gissningar istället. Att man kan kalla tanken på att vårt medvetande är till 100% fysiskt/materiellt förankrat i hjärnan "absurt", är t.ex för mig istället en riktig ögonbrynshöjare. Jag förstår tyvärr inte alls vad man tycker att man måste gå utanför den fysiska världen för att kunna förklara.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet