REPORTAGE OM EMO!
Hej allesammans!
Jag går reportagelinjen på Jakobsbergs folkhögskola och vi har fått en uppgift att skriva ett samhällsreportage. Jag har valt vinkeln "Vad är emo?" och då undrar jag om någon stockholmare skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Gärna samla en grupp som kan få diskutera just vad de tycker.
Hör av er
xoxo
Simon
DÄ Ä EN MUSICK STILL FÖR 10000NDE GONGEN XD :P :(:((: :@@@
Kan svara på den frågan redan nu.
Musik.
Jag tror inte att medlemmarna på emocore.se är så...hjälpsamma, så att säga. Men lycka till.
Det du kan hitta på den här sidan isf är:
- Någon som sitter och predikar om att emo musiken kom ut då och då blablabla och att det ENDAST är en musik stil
- People who don't give a fuck
- Och små 13-14 åriga pojkar och flickor som tycker dom är jääääätte emo och som är helt säkra på att man måste kunna vara emo eftersom dom såklart är det..
hehehe E;PP:P:PP
vet itne ;D min pappa sejer ja är emo xDDDD
Men nu är det så att jag vill diskuter saken FACE TO FACE med personer som kan bli ett samhällsreportage. Hur folk ser på "emo" och sådant. Självklart är jag medveten om att det är en "depressiv musikstilv som grundade sig i slutet av 1980-talet". Ni behöver inte läxa upp mig inom det området. Men face it, emo, fashioncore eller alternativa umgängeskretsar vill jag åt. Och det är det som jag vill skriva ett reportage om. Så finns det några som inte försöker göra sig lustiga här, som skulle vara så snälla och hjälpa mig?
Tack på förhand.
Citat från PYrOManCEr
Det du kan hitta på den här sidan isf är:
- Någon som sitter och predikar om att emo musiken kom ut då och då blablabla och att det ENDAST är en musik stil
- People who don't give a fuck
- Och små 13-14 åriga pojkar och flickor som tycker dom är jääääätte emo och som är helt säkra på att man måste kunna vara emo eftersom dom såklart är det..
Förutom musikstil?
Kan köra en repris på lokaltidningsintervjun Pes gjorde, hahahahahahahahahah.
Det är en musikstil ifrån början. Men samhället ser väl annorlunda på det eller hur? Samhället (inte jag) ser folk som emo. En viss klädstil och umgängeskrets (oftast). Jag vill bara fråga hur några ser på denna sak. Slutat tjata om att det är en musikstil, för ER kanske det är det. Men man kan väl se olika på det.
Citat från seamonkey
Det är en musikstil ifrån början. Men samhället ser väl annorlunda på det eller hur? Samhället (inte jag) ser folk som emo. En viss klädstil och umgängeskrets (oftast). Jag vill bara fråga hur några ser på denna sak. Slutat tjata om att det är en musikstil, för ER kanske det är det. Men man kan väl se olika på det.
Visst ja, hårdrock är ju en klädstil också. Fan, jag glömde det. -.-
Den generella synen på emo: svart och svår kids på plattan som sörplar Monster energidricka. Lyssnar på Silverstein och dylik musik. Glöm inte att självdestruktivitet har blivit en synonym för emo. Vet inte varför då jag inte ser relevansen.
Korrekta definitionen av emo:
1985 revolution summer, Rites of Spring, Heroin, Embrace, Moonraker och dylika band ploppar upp här och var. Soundet är mer melodiskt och man har skippar det klassiska d-beat hardcoresoundet. Första vågen.
Andra vågen är i stil med Indian Summer och Knotwork. Lugnare partier kontrar intensiva partier. Skillnaden här att andra vågen skippar det jämna tempot som Embrace, One Last Wish och RoS nästan alltid hade.
Andra vågen börjar nu adoptera indiesound och skönsång. Mineral, SDRE, Cap'n'jazz är praktexempel. Men även Jimmy Eat World började här. Kommersiella skivbolag snappade upp JEW(lol) och sell out-stämpeln är ett faktum.
I och med JEW's sell outhorande ville resterande banden likvidera indiestämpeln genom att styra upp ny genre - Screamo. Världens töntigaste genrenamn för den mest känslosammaste genren, najz. Twelve Hour Turn, Saetia och Constantine Sankathi sätter ribban - Intensivare, skränigare, snabbare och mer kaosartat skiljer det emo från screamo.
Visst finns det emoband idag, men det flesta håller fastvid midwest/mid 90's-soundet. Empire! Empire! (I Was a lonely estate) är mönsterbandet i dagens läge. Screamo är grejen nowadays, och nu slänger man in element från sludge, post-rock och även jazz.
Emo
Knotwork
Indian Summer
Moss Icon
Hour of the Star
Sleepytime Trio
The Candyland Carcrash
Pohgoh
The Pine
Sinaloa
Screamo:
Mihai Edrisch
The Saddest Landscape
Raein
The Third Memory
Ampere
Louise Cyphre
Kite Flying Society
June Paik
Personerna i bandet ser ut som vanliga människor, collagekillar etc etc. Någon specifik klädstil har aldrig symboliserat emo. Visst förekom det bandtischor och så, men överlag så ser folket ut så här:
Är man true så är det DIY som gäller - Do It Yourself. Zines, handgjord merch/vinyler, veg cook-a-long, syjuntor etc etc var daglig basis.
Även principer som veganism förekommer i nästan alla större screamo/emoband. Orchid är skolexempel. Alla är veganer.
Nej det är inte hur man ser på det. Om man tycker att man kan vara emo borde jag teknisk sätt kunna säga att JAG tycker iaf att man kan VARA klassisk folkmusik. Rent fakta messigt är båda lika korrekta.
Citat från Kidcrash
Den generella synen på emo: svart och svår kids på plattan som sörplar Monster energidricka. Lyssnar på Silverstein och dylik musik. Glöm inte att självdestruktivitet har blivit en synonym för emo. Vet inte varför då jag inte ser relevansen.
Stereotyper, skära sig, depp o shit.
Och emo=musikstil enligt definitionen jao. Men jag är rätt så säker på att även ni som säger att det är en musikstil tänker på svarthåriga perseoner med lugg och shit när man säger emo. Amirite?
(säger ni nej så är det bara för ni inte vill ha fel , HEH)
Jugoslav ställer säkert upp.
Citat från PYrOManCEr
Nej det är inte hur man ser på det. Om man tycker att man kan vara emo borde jag teknisk sätt kunna säga att JAG tycker iaf att man kan VARA klassisk folkmusik. Rent fakta messigt är båda lika korrekta.
Turbo Folk, lmao?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet