Psycho Bitches!
Citat från natsukashi
Citat från matthewdear
Vadå elakt? Om bruden vägrar lämna huset så har man ju inget val.
hon kanske kände sig utnyttjad. Lät som att han mest försökte skicka ut henne utan att förklara varför. "ne nu ha vi legat gå hem vill inte ha dig här längre du är förbrukad :P"
Jag tycker fortfarande att man har rätten att slänga ut någon ur sitt hus. Jag tycker att det lät som om hon bara totalvägrade att sticka.
Citat från matthewdear
Citat från natsukashi
Citat från matthewdear
Vadå elakt? Om bruden vägrar lämna huset så har man ju inget val.
hon kanske kände sig utnyttjad. Lät som att han mest försökte skicka ut henne utan att förklara varför. "ne nu ha vi legat gå hem vill inte ha dig här längre du är förbrukad :P"
Jag tycker fortfarande att man har rätten att slänga ut någon ur sitt hus. Jag tycker att det lät som om hon bara totalvägrade att sticka.
Definitivt, jag ville bara ge en synpunkt på varför hon möjligtvis var så motstidig.
jag är en psycho bitch, srsly - don't mess with me.
Har aldrig stött på någon annan dock..
alla mina flickor har varit normala och underba-
Citat från matthewdear
Jag har bara märkt, ihop med en del andra män jag känner, att hästbrudar alltid är sexgalna och psycho. Har inga bra argument för att bevisa detta, men det är bara så det är.
Jag stödjer denna teori.
Citat från Cumrag
Citat från matthewdear
Jag har bara märkt, ihop med en del andra män jag känner, att hästbrudar alltid är sexgalna och psycho. Har inga bra argument för att bevisa detta, men det är bara så det är.
Jag stödjer denna teori.
+1
Citat från RobzInadEz
Citat från Cumrag
Citat från matthewdear
Jag har bara märkt, ihop med en del andra män jag känner, att hästbrudar alltid är sexgalna och psycho. Har inga bra argument för att bevisa detta, men det är bara så det är.
Jag stödjer denna teori.
+1
--------------------------------------------------------------------------
Min första kille var jävligt creepy.
För det första älskade sina gosedjur, kunde inte leva utan de typ och pratade med dem, namngett dem som man gjorde när man var liten. Han var seriöst som en liten bebis och jag skämdes över det för jag kände mig som en jävla morsa då istället för flickvän.
När det kommer till psycho stuff så var han rätt bra på det! Många gånger efter man bråkat så har han alltid rusat in i sitt rum och smällt igen dörren jävligt hårt och ''varit sur på sig själv''. När man gick in till rummet för att försöka lösa allt så kunde han ligga med huvudet på en kudde och skrika hur mycket han hatar sig själv, sen skulle han börja slå sig själv på bakhuvudet i ren panik.
En gång när vi hade bråkat så var jag tvungen att lugna ner honom så samtidigt som jag höll om honom så försökte han trycka min arm mot sin hals så han blev kind of ''strypt''... w-t-f?
Okej om han var 14 år eller nåt, men 20? Då blir det extra pinsamt.
EDIT: Kan väl lägga till att han slog mig också en gång, då var det verkligen inte långt kvar till slutet.
var tillsammans med en snubbe som blev helt _galen_ när jag träffade mina killkompisar :D han kunde sluta prata med mig i flera dagar om han visste att jag skulle göra det hahaha
lol
Men gilla att den här tråden tar fart flera månader efter jag skapade den.
Har varit massa drama i typ alla mina förhållanden. Eller mitt första var helt okej faktiskt. I ett så var det bråk så grejer flög och sådant, det tog på krafterna som fan. I ett annat så var det svartsjukedraman hela tiden, hade värsta psykopojkvännen som så gott som låste in mig i sin lägenhet (inte fysiskt såklart), fick inte ens smsa med killkompisar, hade jag träffat en kille så hade det blivit ett helvete, så han tyckte jag skulle vara i hans lägenhet hela tiden, förrutom när jag inte var i skolan, men annars skulle jag alltid vara där, när han var på jobbet så skulle jag städa. Tog inte lång tid innan jag inte orkade mer. Och så mitt senaste förhållande, trodde aldrig han var knäpp, men han var fan helt fucked up, när vi bråkat och sånt så skickade han bild på sin knoge som han hade slagit "sönder" i bilratten, han skulle ta livet av sig, skära sig och det ena med det andra. Till slut brydde jag mig inte längre.
Jag har haft tur, jag har upptäckt det i tid innan jag blivit insugen, och så gjordes det slut ofta på eget initiativ.
Jag bara känner dessa små söta kommentarer om att alla hästtjejer är psycho bitches per automatik, är det verkligen ingen som kan definiera varför de är psycho? Eller är det bara "alla andra säger att de är det, då måste de vara det"?
OnT: När jag gick i nian så blev jag osams med en av mina bästa vänner, eftersom att jag hade råkat säga att hennes förhållande inte skulle hålla längre än till mitten av sommaren, max (detta var mars tror jag). Hon vägrade prata med mig på flera månader (vi gick i samma klass, hade samma umgängeskrets osv) trots att jag bad om ursäkt, skrev en massa på bilddagboken om hur mycket hon hatade mig osv. Veckan innan vi började bråka så hade vi sovit hos henne allihopa, och jag hade haft med mig min stora dubbelluftmadrass som jag hade lämnat kvar där. Ber upprepade gånger om att få tillbaka den, men "hon har den inte". Min mamma fick ringa till hennes mamma, som inte hade en aning om vad hon pratade om.
När vi sedan börjar umgås igen så märker jag snart att så fort hon har varit hemma hos mig så saknas det småsaker, som armband, örhängen, ansikstvål (!) mm. Samma sak med min bästa kompis (som hon också var kompis med, men som hade "supportat" mig när vi bråkade), hon blev av med en klocka, ett hårspänne, ett par byxor osv. Jag är ändå extremt överseende och hon får åka med oss när vi drog till Sälen, och när vi kommer hem så märker jag att min parfym saknades tillsammans med lite andra småsaker. Hela resan har hon varit otrevlig och osocial och suttit och talat om för mig att jag aldrig får träffa hennes nya kille eftersom jag bara kommer att stjäla honom (hennes kille är en extremt blond, kort brat, precis min smak...) Jag har inte pratat med henne sedan dess, men hon kommenterar fortfarande mina statusar, skickar sms osv...
Allting började 12 Februari detta året. Jag 17, han 23 och skulle fylle 24 en månad senare. Han var hur trevlig som helst mot mig och hela min familj, överöste mig med presenter hela tiden. När vi var på stan och umgicks med hans eller mina vänner så presenterade han alltid mig stolt som hans flickvän. Min familj älskade honom men det var innan helvetet bröt ut, frammåt Juni så började bråken. Redan i Maj så hade jag flyttat in i hans tvåa och vi trivdes jättebra i början men sen började vi gå varandra på nerverna. Det första slaget kom den 12 Juli, dagen vi firade ett halvår tillsammans. Jag var så dum så jag förlät honom och allt lugnade ner sig för ett tag. 29d Juli vaknar jag upp på sjukhuset, blåtira, spräckt läpp, spricka i handleden etc. Sjunker in i skuggan och bor hos en kompis utanför Lund i tre veckor innan jag flyttar hem till familjen utan att berätta om vad som har hänt. 21 Augusti, han dyker upp när jag är själv ute med föräldrarnas hundar på kvällen, hotar mig att inte anmäla honom och tar stryptag. Grannen såg det hela. Dagen efter ringde hon min syster som tog med mig hem till henne, måndagen den 22a gjordes en anmälan och han togs in till förhör efter bara några timmar. 24 Augusti fick jag åka in och intyga att dem hade tagit rätt och berätta allt som har hänt, ord för ord i videoinspelat förhör. Fredagen den 26 Augusti precis innan Maskinen ska spela på Malmö festivalen ringer telefonen, 7 månaders fängelse och tiotusen i skadestånd. Klent.
För vadfan har dem förväntat att jag ska göra när han kommer ut, fly ?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet