Post-Avatar depression?

Den här tråden kommer inte att handla om filmen Avatar, så jag tyckte att den skulle passa in bäst här.

För några dagar sedan så såg jag Avatar, filmen var underbar och vackert animerat. Dagarna efter så upptäckte jag att jag kände mig allmänt nere, livet kändes inte lika intressant efter filmen helt enkelt.
När jag lurkade omkring på internet så hittade jag en länk till en nyhetssida där det tydligen stod om just det här, att det tydligen är ett ganska vanligt fenomen. Är det någon annan på detta forum som känner samma sak?

Det är väl inte direkt unikt för just Avatar, längtan efter att leva i en värld som verkar så perfekt som på film är ganska vanligt.

Jag tycker inte att det är sådär jättekonstigt, faktisk. Om man får ett starkt intryck stannar väl det några dagar?

Hahah. Det är bara avatar det hänt av!

min kompis har berättat att hon brukar bli depp efter att hon sett vissa filmer

haha vad gulligt, men mjo, en av mina kompisar har fått så efter att hon sett den filmen, men det var inte precis...allvarligt

JA, JAG VET VAD DU MENAR.
JAG LÄSER EN BRA BOK, SEDAN DEPPAR JAG.

Jag är för övrigt förvånad över hur få som känner igen sig...?

Jag har inte sett den än, så det återstår att se!

i 2 dagar kunde inte jag kolla på film längre, pga effekterna.

sen såg jag pulp fiction för första gången och då bara liksom W00SH

Har läst att det är en bieffekt av 3D-effekterna

jag ska se den imorgon. hoppas jag blir lika emo som alla andra här. <3 hihi

Nog för att det är en av de bästa filmerna jag har sätt på länge (effekterna var en stor del av det, eftersom dom verkligen lät en komma in i filmen).
Jag tyckte det var en väldigt bra film, men när jag lämnade biografen så tänkte jag inte "åhh, jag vill vara 3 meter lång och blå!!".
Och det beror aldrig på en film eller media överhuvudtaget att en person får psykiska problem.
Filmen är en "trigger" för underliggande psykologiska problem som redan existerar.

Citat från natsukashi

Har hört att folk blir deprimerade för att de aldrig kommer komma till det där jävla landet.

Så kände jag efter att jag sett en film om universums skapelse. Jag mår fortfarande inte riktigt bra efter det.