Otrohet
Ett perspektiv; och det var inte en speciellt kort text.
Det är rätt enkelt att bara tillägga just att det är komplext och att situationer varierar.
Sedan kan en överlag stabil och funktionell relation också variera. Relationen kanske är funktionell, men är båda parterna i den det? Eller andra variabler; har någon av parterna kanske ostabila och dysfunktionella relationer omkring sig?
Jag tog ett par exempel bara för att lyfta att situationer varierar; men! Att säga att en person som blir misshandlad psykiskt/fysiskt ska lämna partnern anser jag bara vara ignorant. Att det är "rätt" kanske stämmer, men ändå inte. En person i den typen av förhållanden är ofta nedbrutna psykiskt och personer som misshandlar blir mer aggressiva iom att partnern tar mod till sig att lämna - det är så många kvinnor dör. Även de problemen som du lyfte - men det är ärligt talat för lätt att tycka till utifrån, och jag tycker ärligt talat att man ska låta bli det, speciellt i sådana fall (alltså, det är ju helt okej att vi diskuterar detta i ett forum som berör ämnet, med detta yttrande syftade jag på hur folk talar med och tänker om personer i dessa situationer).
Jag tyckte bara din text var otroligt snäv, och jag tycker nog fortfarande det; jag tycker inte du tänker brett nog.
Att personer ångrar sig tycker jag tyder på att de ändå inte har helt dålig karaktär; och framförallt att dem kanske inte alltid kommer att ha det, och beroende på situation kanske dom inte ens har en dålig karaktär alls egentligen.
Tror absolut inte på de sätten att förebygga otrohet för övrigt. Har svårt att se hur det skulle hjälpa.
Otrohet är lika oattraktivt som hippies
Vilka anser att otrohet inte räknas om man har druckit?
dumbomar
Citat från WallieWallo:
Vilka anser att otrohet inte räknas om man har druckit?
Jag hoppas fan den frågan var retorisk.
För det är ett faktum att otrohet avslutar liv, men det rynkas det bara åt. Var ett rövhål bäst fan man vill, men inte mot folk som släppt hela sin garden för en.
Nu talar jag om folk som är otrogna för dem är rövhattar. Sympatiserar egentligen inte med otrohet oavsett omständigheter, men vissa faktorer, såsom abusive förhållande där man inte vågar dra sig kan jag förstå det.
Folk som är det for fun eller för dem saknar konsekvenstänkande är bara vidriga, finns inga vägar runt det faktumet.
Citat från DCLXVl:
Citat från WallieWallo:
Vilka anser att otrohet inte räknas om man har druckit?
Jag hoppas fan den frågan var retorisk.
Haha. Det finns faktiskt idioter som inte tycker att det är otrohet. Believe it or not. Så frågar här i hopp att personen ser andras svar och tar åt sig att personen är en sexuell utnyttjare, otrogen liten smuts och misshandlare.
Citat från ALLMIGHT:
Ett perspektiv; och det var inte en speciellt kort text.
Det är rätt enkelt att bara tillägga just att det är komplext och att situationer varierar.
Sedan kan en överlag stabil och funktionell relation också variera. Relationen kanske är funktionell, men är båda parterna i den det? Eller andra variabler; har någon av parterna kanske ostabila och dysfunktionella relationer omkring sig?
Jag tog ett par exempel bara för att lyfta att situationer varierar; men! Att säga att en person som blir misshandlad psykiskt/fysiskt ska lämna partnern anser jag bara vara ignorant. Att det är "rätt" kanske stämmer, men ändå inte. En person i den typen av förhållanden är ofta nedbrutna psykiskt och personer som misshandlar blir mer aggressiva iom att partnern tar mod till sig att lämna - det är så många kvinnor dör. Även de problemen som du lyfte - men det är ärligt talat för lätt att tycka till utifrån, och jag tycker ärligt talat att man ska låta bli det, speciellt i sådana fall (alltså, det är ju helt okej att vi diskuterar detta i ett forum som berör ämnet, med detta yttrande syftade jag på hur folk talar med och tänker om personer i dessa situationer).
Jag tyckte bara din text var otroligt snäv, och jag tycker nog fortfarande det; jag tycker inte du tänker brett nog.
Att personer ångrar sig tycker jag tyder på att de ändå inte har helt dålig karaktär; och framförallt att dem kanske inte alltid kommer att ha det, och beroende på situation kanske dom inte ens har en dålig karaktär alls egentligen.
Tror absolut inte på de sätten att förebygga otrohet för övrigt. Har svårt att se hur det skulle hjälpa.
En Googlesökning på 'otrohet' ger 1 870 000 träffar, och en sökning på 'våld i nära relationer' ger 1 550 000 träffar, så tror inte att några paragrafer vi skriver är ens i närheten tillräckligt för att ge en skildrad bild av ämnet, utan vi måste generalisera grovt. Det finns människor som viger sina liv åt att förstå och att skriva avhandlingar om ämnet, we are not even close, but at least we are trying.
Tycker att båda parterna har lika mycket ansvar för sitt egna välmående, och lika mycket ansvar till att skapa en funktionell och balanserad relation. Det kan vara svårt med våld i nära relation, men det betyder inte att personen som blir utsatt borde ge upp och stanna kvar i en sådan relation. I Sverige finns det ett relativt bra skyddsnät för att fånga upp dessa personerna om de ber om hjälp. Har en bekant som blev utsatt för våld i nära relation och det var nog steget att lämna det bakom sig som räddade henne, även om hon fick gå på ångestdämpande mediciner.
En blygsam jämförelse är drogmissbruk. Så länge du utsätter dig för drogen så är du förgiftad, och när du vill sluta så får du abstinens. Det betyder inte att drogmissbrukaren borde fortsätta med missbruket, utan snarare att söka hjälp, även om det blir mycket svårt och plågsamt till följd.
Ett tangerande exempel är hedersrelaterat våld. Ibland måste de erbjuda ny och skyddad identitet till unga personer som älskar någon annan en den de blivit bortlovade av familjen till. Borde de vika sig för sin familjs önskan om att behålla "hedern" inom familjen, vara olyckliga, och finna sig i dödshotet och förtrycket? Eller borde de stå upp för sin kärlek och sin rätt till frihet och att välja sin partner?
Du har rätt, jag tänker inte brett nog och det är lätt att tycka till utifrån, men jag försöker att förstå ämnet översiktligt och på ett holistiskt sätt. Därför är det bra att vi har denna diskussionen.
Försökte att framföra förslagen till hur otrohet skulle kunna förebyggas med subtil sarkasm, I guess it is not my strongest suit.
otrohet är najs
Citat från Scientist:
På tal om polygami och monogami, läste om en studie där det påstods finnas ett samband mellan hög intelligens och monogami hos män. Det betyder inte att alla monogamer är genier och att polygamer är efterblivna, utan att om du tar en random manlig monogam och en random manlig polygam, så är sannolikheten högre att monogamen har högre intelligens än polygamen.
Detta bevisas ju när man läser vissa svar i denna tråd, vissa som beskriver hur dom har varit otrogna låter ju direkt IQ befriade.
Hur resonerar folk? Är det ingen som uppfostras med vettiga värderingar längre?
Hänsyn, respekt, moral?
Inte konstigt att psykisk ohälsa ökar lavinartat när människor behandlar varandra så illa.
Det finns väldigt lite som sårar en medmänniska så mycket som sveket av otrohet. Det fullständigt krossar egenvärdet för personen som drabbas. Självkänslan, självförtroende och förmågan att våga vara sårbar och lita på en annan människa igen påverkas.
äh. vem bryr sig så länge ingen får reda på det? play the game dont hate the playe...
har varit otrogen 3 ggr och har berättat det för min partner direkt efteråt.
är ett symptom av ett dysfunktionellt förhållande där någon är kass nog till att vara otrogen istället för att försöka get its shit together med den de berör
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet