Distansförhållanden
Det är dom som håller längst! :D
Jag var i ett distansförhållande ganska nyligen. Min flickvän bodde ca 3-4 timmar härifrån med X2000. Men jag tyckte inte att det var särskilt svårt. Saknade henne mycket, men det gick ju. Vi höll bra kontakt med varann över msn, sms och internet. Och ringde ibland varann. Under de tre månaderna som vi var ihop så träffades vi dock bara en gång, så dyrt att resa.
Mina föräldrar var inte överdrivet glada över att jag åkte bort till några som dom inte alls kände, eller att jag var med henne faktiskt. Fast de döljde det ganska bra.
Men som ett råd kan jag säga att man måste känna efter om det är värt det. Annars kan man också komma överens om att testa först, och se hur det går.
Man kan ju komma överens om att träffas som vänner först så ser man ju om man känner nåt för varann.
funkar nog inte för mig, tappar nog ganska fort intresset för killen om jag bara träffar honom någon gång i månaden, om jag inte verkligenverkligen gillar honom då.
Man måste ju tänka på om det är värt allt resande och om det är det, då gilar man väl killen med, men om man inte tycker det är värt det så kan det bli svårt.
Jag hade ett lång distans förhållande (Och nu menar jag Låååååång distans förhållande)
Hon bodde i England, men vi älskade varandra... Tills hon hittade en ny kille som tydligen var en kopia av mig fast han kunde spela gitarr också..
Så hon dumpade mig.
Det var skit jobbigt i början men vi träffades åtminstone en gång i Oktober (Det var underbart). Efter vi hade träffats och jag reste hem så blev allting deprimerande och det var svårt att gå vidare.
Nu ser jag allting på ett komiskt sätt ^^
Usch ja...:S
Jag var i ett långdistannsförhållande innan, killen bodde 55 mil bort, det var jävligt jobbigt, men hellre ätt långdistannsförhållande med nån man gillar/älskar än å bara skita i de för han/hon bor långt bort
Just nu är jag grymt kär i en tjej från Sverige från början med som nu bor i Luxemburg och hon gillar mig otroligt mycket tillbaka.
Vi ser än så längre bara de ljusa sidorna och ser förbi att man kanske inte träffas så ofta.
Det roligaste i kråksången (skånskt uttryck) är att vi aldrig har träffats, vi är bara otroligt kära i varandra.^^
*Fascinerade/betagna/förtjusta
Tycker ni att det är okej att ha distansförhållanden?
Ja, det är okej att ha distansförhållande.
Är det jobbigt?
jobbigt är det ja. Men det är det värt.
Hur långt har ni mellan er?
ca. 6 timmar med tåg.
Hur ofta träffas ni?
vi träffas inte så speciellt ofta.. Ännu iallafall.. vi har varit tillsammans i 4 månader och ca 2 veckor och har träffats två gånger.
Vad tkr era föräldrar om resandet?
Mina föräldrar verkar inte ha något emot resandet, men dom tycker att det kan bli lite fördyrt ibland.
woho! älskar SJ för första gången nu iaf...kan åka tvärs över landet för 25 kr! för en liggplats:D
så blir de inte så dyrt med resan till älskling:D
Citat från madworld
Kan man vara kär i någon man aldrig har träffat?
Ja det kan man.
Man kan vara kär i sättet personen skriver, bilderna, osv.
Citat från thearmyoffaggots
Citat från madworld
Kan man vara kär i någon man aldrig har träffat?
Ja det kan man.
Man kan vara kär i sättet personen skriver, bilderna, osv.
jaopp... jag blev kär i min flickvän via internet...efter typ bara någon vecka så åkte jag till henne...snart 8 månader nu så jaaae! har svårt att säga att man kan vara tsm med en person som man aldrig har träffat...en sak om det har gått en vecka...men om man har "varit tsm" i typ 1.5 år men aldrig har träffats så kan inte jag kalla det ett förhållande, men man kan ändå vara kär i personen...jag vet..jag är konstigD
Jag bor i Västerås och min tjej bor i fagersta, det är 1 timme med tåg, och det är okej, lite jobbigt ibland, men skulle aldrig vilja skiljas på grund av det >.< vi brukar ses typ varannan helg..
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet