peterpeterman

Jag har varit i den här staden nu för länge. Här finns ingen sanning bara utopier. Folk går omkring likt vålnader och fattar inte vad som händer. De drivs framåt endast av en strävan att vara med. Ingen ser vad som egentligen sker, vad det verkligen handlar om. De tittar upp mot himlen men ser inte solen. Det tror att de strävar mot ljuset men i själva verket så går det mot elden. De kommer alla brinna upp tillsammans med all goda intentioner och äkta känslor som finns. De brinner som fnöske och det behövs ingen tändvätska alls. Alla är fulla av den bensin som verkar vara det enda som de kan få tag i. Vem ska rädda oss?