världens deppigaste fittinlägg

Okej, jag är inte en person som gärna gräver ner mig i någon slags emogrop och outar mina innersta emokänslor för hela världen, egentligen, men nu är det verkligen bara too much going on för mig.

Får sämsta betygen i skolan, okej, nä, det får jag inte men får typ D när jag jobbar röven av mig och åtminstone hoppades på ett C eller B. really bitch, am i that stupid?



Alla tjatar hela tiden om hur smal man ska vara och om hur underbart snyggt det är att vara smal och hur bra det är att träna för att alla vill ju vara smala och snygga. OKEJ FINE JAG FATTAR, HELA VÄRLDEN FUCKING FATTAR. Det är fan inte acceptabelt att sitta hemma hela dagarna, äta chips och dregla över snygga kroppar på tumblr och sen se ut som en flodhäst själv, fine I get it liksom, ni gör inte livet enklare för mig genom att lägga ut massa fitspobilder och "hej kolla på mig jag ser så smal ut i mina träningskläder"-bilder på instagram. JA, jag skulle gärna vara smalare än vad jag är nu. MEN det är mest för att det räknas som snyggare att vara superskinny, och min självkänsla har faktiskt aldrig legat på topp. Det jag egentligen skulle vilja är att vara nöjd med mig själv och över hur jag ser ut utan att behöva modifiera om hela kroppen. Men det kan man ju inte. Inte om man är fet. (feel the sarcasm)



Jag hatar verkligen alla par som gullegullar på facebook osv. OKEJ VI FATTAR NI ÄR KÄRA OCH LIVET ÄR UNDERBART. Skitkul för er asså. SKITJOBBIGT för oss andra för vi bryr oss inte om hur kära ni är. Eller okej det kanske bara är jag..



Jag är typ en bitterfitta som hatar allt och alla ibland, eller typ hela tiden. FAST jag kan vara snäll också, mot dem som förtjänar det.



Något som jag kan bli typ halvdepp över ibland är hur vissa människor verkligen kan ha MILJONER vänner som de alltid umgås med. Jag har typ 1 person jag umgås med på min hemort, sen typ några få jag umgås med på andra ställen. Ett exempel är, jag fyllde år i söndags, INGEN från min klass sa grattis eller ens hörde av sig, men när en annan tjej från klassen fyllde år dagen efter så ordnade dem ett surprise-party för henne och la ut tusen bilder på instagram och ba #GRATTISGUMMANPUSSLOVEYOUFOREVAH. Man ba okej. It's cool, jag finns tydligen inte. NEJ jag vill väl inte att folk ska ordna jävla fittkalas för mig. Men man väl för fan klämma ur sig ett grattis när man ändå sitter där och hänger tandköttet vid facebook. Jag börjar tro att jag är den där utfrysta tjejen i klassen som alla hatar egentligen men som man bara är trevlig mot för att vara snäll.



Jag tål typ inte att folk skämtar över mitt utseende, typ om någon säger att jag har tjocka kinder så kommer jag ihåg det resten av livet och fortsätter att tänka på det faktum att jag har tjocka kinder. Eller feta lår. Eller stor näsa. Eller små ögon. Jävla fittkommentarer, håll snälla bara käft om ni inte har något vettigt och säga.



Det finns en person jag hatar i hela världen och det är min mentor. Han är det mest hjärndöda, inkompetenta, socialt efterblivna, oempatiska, äckligaste människan i hela världen. Jag brukar sitta och fundera ut sätt jag skulle kunna döda honom på så ingen skulle märka att det var jag. Ja, jag är en sjuk och äcklig människa. #yålå.



Jepp det var allt jag orkade skriva nu, ska försöka sova nu så jag har krafter att fara på skolan och hata min klass, min mentor och min skola imorgon. Sov gott.