madelajnes blogg

jag vill bara dö just nu. kan inte skriva. börjar gråta vilken sekund som helst. jag vill inte och jag måste. JAG VILL INTE, varför hör ingen när jag säger det? alla säger bara att det kommer bli bra. nej, ni är inte med om samma sak och ni fattar för fan inte. detta är ren plåga. om jag hade mod här i livet hade jag LÄTT hoppat. jag hade inte tvekat, om jag bara vågade. eller vad fan skriver jag. jag hade inte hoppat. jag vill avboka denna helvetes dyra och plågsamma resa bara och stanna hemma med oskar. det är det ända jag begär här i livet. faktiskt. vi är som tightast nu och jag är typ som mest kär nu. han har nog kommit över det där nykär grejen hehe men jag gillar att vara kär så jag stannar kvar i det. detta blir en jobbig sommar som jag inte längtat efter när alla sagt att de vill ha sommar. skönt med sommar här i sverige kankse och veta att man börjar i samma klass sen och har samma klasskamrater, har kvar sin pojkvän och sina vänner och riktiga föräldrar. ni ska vara lyckliga som har det så. jag, jag är inte den delen som kan vara lycklig för jag kommer byta ut allt det där. att beskriva denna resa är nog sorg och utmaning. Tror säkert det blir kul där efter några månader men jag vet ärligt talat inte om jag klarar att hålla ut så länge men den känsla jag har i magen nu..

kan jag få vara som dig? få vara normal för en dag bara. igår var en bra dag. jättebra nästan att den inte går att beskriva med ord. Eller det var nog dagen som var bra. När jag var med Oskar. Kvällen var lagom kul, alla var väl onyktra förutom jag. Jag har blivit nykterist typ. Jag kan inte dricka mig full. Inte vodka, ingenting. Vin är okej, det är ju ganska gott faktiskt. Igår drack jag 2 eller 3 glas, kommer inte ihåg men vitt vin, kände mig inte full någonstans. Så jag drack väl det för att det var gott i guess. Oskar tyckte jag var konstig som drack när ingen annan drack. Han hade så fel, den lilla busen. Men jag gillar han ändå.

Men appropå gårdagen varför den var bra. Jag vill försöka förmedla i ord hur bra den var. Men ni som läst denna blogg har väl förmodligen insett för ett tag sedan att jag inte är världens bästa på det, men jag försöker så gott jag kan. iallafall, dagen började med att jag vaknade upp bredvid oskar snarkandes i mitt öra, lite smått omysigt halv 8 på morgonen. Masserade han i kanske en timme för att ha något att göra, han sov ju ändå så han uppskattade nog inte min massage hehe. Han vaknade vid 10 pussades lite och sen somnade han om. Då somnade jag också om i en timme sen vaknade jag igen. Väckte han och sa att jag ville gå ner och äta frukost. åt frukost sen vet jag inte vad vi gjorde. Sen satte jag mig vid datorn iallafall och läste bloggar. Började tänka på mardrömen som snart kommer hände i mitt liv. Om det vore möjligt att sälja ett år av sitt liv till någon vettig person skulle jag aldrig tveka. Aldrig. Men jag sparar. Till den 10 november. Kostar 13.000kr men det är värt det. Då blir det kanske inte ett så hemskt år iallafall. Då har jag ju faktiskt något att se fram emot hela tiden. Låt oss säga att presenten slår ut på jullovet, då har jag varit där halva tiden. Sen försvinner det bra. och då har jag mindre än halva tiden kvar när presenten är borta. låter det inte awesome? vi får se vad som händer.

ikväll blir det nog mys. puss.

hej. idag har jag varit på topphumör. men det ändrades för cirka en halvtimme sedan. eller dagen startade väl inte så jävla bra heller. slutprov i spanska. behöver jag säga mer? och det där du sa också. det sårar mig att jag alltid är den som frågas sist eller att jag helt enkelt glöms bort. jag är en reserv för alla. alllt i mitt liv är så underbart, hör ni inte? jag kommer ihåg när två stycken vänner sa till mig för någon sommar sedan att jag hade ett perfekt liv, inget illa hände mig eller någon olycklig romans. Gud så fel de hade. Jag svarade att mitt liv inte alls var perfekt men att det var bra. jag hade aldrig varit kär eller något dramatiskt hade hänt. livet rullade bara på, utan någon extrabra vän som jag kunde säga hur jag egentligen mådde till. Min förmodligen största dröm hittils i mitt liv är att ha en vän som jag kan säga allt till och att hon eller han litar på mig. Att den frågar mig om jag vill göra något efter skolan eller bara är allmänt crazy när den är med mig. att jag kan agera hur jag vill utan att den tycker att jag är töntig eller knäpp. utan att du, du ska vara en vän som är som jag. som gillar mode, skämt, eb och pratar om inget, utan bara om det du känner för. Att vi ska ligga på sena sommar kvällen i ett tält på någon äng och prata skit och roliga minnen. Om du fanns, då hade jag nog haft en ganska så perfekt liv. skolan behöver vi inte nämna nu för om vi ska göra det så kan man väl säga att det är allt annat är perfekt eheehe.

Så, om du finns här på emocore och är villig att bli min vän, hör av dig då. Jag har väntat på dig i hela mitt liv. Du är den ända som fattas, den kvarglömda pusselbiten i mitt liv.

puss

idag har jag varit ledsen konstant hela dagen. jag vet inte varför men jag känner mig bortglömd. alla eller många iallafall har en vän som man kan berätta allt för och det är väl förmodligen den man kallar sin bästa vän. ett uttryck jag tycker är väldigt "hej jag går i 3:an" men struntsamma. jag har ingen sådan. jag har ingen vän som jag litar på till 100 även fast jag berättar väldigt mycket för några så tror jag ändå att den personen kommer att berätta vidare det. Men ibland måste även en emo person som jag prata ut och då skiter jag i om halva ungdomskretsen sedan vet det. Eller det finns en person jag berättar allt för och jag uppskatar han så mycket. det är obeskrivligt att ha en person i sin närhet som man kan säga saker och veta att det kommer stanna där.

ikväll ska jag nog vara hemma och titta på en film och gråta. det är mitt humör idag. jag är ledsen som jag skrev innan.
hoppas ni har en roligare kväll än jag har.
puss

atja. hemma efter 2 dagar på landet. det sög hästkuk. när jag vet att ni hade det kul hemma så var jag med släkten, kulkulkul eller inte. så just nu deppar jag lite. ikväll ska familjen på middag hos familjen leoooooooo och det ska bli himla mysigt för det var länge sedan jag träffade mallan. så ikväll äre ff hos mig, det ä bara å komma! skämt. jag har inte bestämt om jag ska ha nått än, jag är inte så taggad, jag är typ deppig men varför vet jag inte. livet rullar ju på och jag lever, varför deppa då? men det är väl därför tonåren finns, för att deppa ett tag och sen när man kommer ur det så är man glad för alltid? men appråpå att ha något at my place tonight(ja, jag börjar förbereda mig inför australien hehehhe) så har jag ändå ingen dricka så det suger och då känner jag att jag kommer ha det så jäävla trisst, visst alla som har dricka har ju skoj men man vill väl ha lite skojsigt själv också.. HÄHÄHÄHÄH men det kanske händer något någon annanstas för jag et bla att en friend som heter niklas har ff hela lovet, underbart!

puss och hej leverpastej

hej. fick tillbaka mitt samhällsprov idag. vg+ blev det. tusan! 4 poäng från mvg suuuuuuurt. jaja bättre lycka nästa gång då, nästa ämne vi ska läsa inom samhällskunskapen är lagar och sådant, intressant!!

jag vet inte om jag vågar skriva allt för mycket saker här men det är så mycket som kretsar i mitt huvud just nu. och nej, det är väl inge vidare positivt. men jag håller det inne på dagarna men så på kvällarna innan jag ska sova så kommer det upp, klumpen i magen och så kommer det, gråten. den fruktansvärda, tysta, långa gråten som inte går att stoppa. jag kan inte kontrollera det, det bara kommer. SSå fort någon nämner australien och det behöver inte ens handla om utbytesstudent utan det kan vara något så simpelt som att det har vartit jordbävning där eller så, så får jag tårar i ögonen som jag försöker dölja. Ingen har märkt det hittils tror jag och det är rätt skönt. jag hatar att visa mi svag inför andra. jag känner mig så extremt barnslig och självisk när jag gråter inför andra, som om jag vill ha uppmärksamhet att alla ska trösta mig hit och dit. det är precis det jag INTE vill ha. usch och fy jag hatar att få uppmärksamhet. bara att räcka upp handen på historian är svårt för mig, tanken på att hela klassens ögon riktar sig mot mig. bara tanken av det får mig att rysa..

jag vill avsluta detta inlägg med ett ? för det är vad jag är nu. jag vet inte vad du känner, vill du samma sak som jag vill? du är inte seriös någonstans som inte vågar säga i telefon att du är med mig, du säger åt mig att vara tyst när du pratar i telefon etc. nej, nu ska jag sluta öppna mig allt för mycket i denna blogg som faktiskt hjälpt mig, otroligt nog. att få skriva ut sina tankar fungerar verkligen. att jag inte tänkt på det tidigare hähä. och att det bara är hittils 3 personer som läst bloggen gör det bara bättre.

puss

alltså jag vill ju bara säga att jag ångrar mitt förra inlägg. jag saknade dig bara.. men allt är som vanligt nu och livet leker. men mina känslor är inte skojiga alltså. jag tänker bara på hur mycket jag kommer gråta och inte vilja slita mig från mitt hus den 28 juli. inte slita mig från ditt hus, din säng, din famn, allt. fyfan, varför ska jag göra saker som jag ångrar som inihelvete. det som jag kommer göra är ärligt talat det värsta jag kommer att ha gjort i mitt liv. ingen förstår. alla säger att det kommer blir jättekul och bra, hallå, ni har varandra klart ni kommer ha det bra? ni säger att ni kommer sakna mig, ni har varandra fortfarande. jag är själv och kommer inte förstå ett skit. inte våga prata med någon, gråta. gråta är nog det jag kommer göra mest under den resan tror jag. inte skratta iaf. sakna kommer jag också göra, det kommer göra ONT i mitt hjärta hela tiden. att få gå kvällspromenader med er och prata om skolan, killar och annat som händer i livet är något jag kommer få vänta ett år på. jag får väl gå själv och ringa er. jag bryr mig inte om kostnaden, bara jag får gå en promenad med er eller åtminstonde göra något med er. så, var beredda på att jag kommer ringa er, hela tiden. men mest kommer jag ringa dig. och min hund, min kära hund. henne kommer jag inte träffa och inte kunna prata med heller. tänk om hon dör när jag är där. då blir det ännu mer gråt och nej fyfan så kan jag ju inte tänka. hehehe jaja orkar inte skriva mer puss på er.

jag har ont i huvudet idag och har haft det sedan jag vaknade imorse. Jag är så trött på allt här hemma men ändå inte. Allt är så knäppt typ, varför är vissa människor i min närvaro så fruktansvärt omogna ibland? tänk om det inte kommer finnas något "vi" nu. då skyller jag på er, det kan jag lova. svartsjuka och avundsjuka är nog de omognaste sakerna att vara sur över och det är precis vad ni är nu. jag har inte träffat en person som betyder otroligt mycket för mig på 2,5 vecka och hon har inte ens tagit kontakt med mig och förlåt men du har gjort mig pissed så jag kommer inte ta kontakt med dig tills du säger ett ynka hej till mig. så lätt är det.

kan ju passa på att säga de 3 finaste man kommer få höra i sitt liv tror jag. iallafall när någon menar det och jag gör det, verkligen. Jag älskar er! we are the beeeeeest. hihihihihi

mja woho.. är väl det ända jag har att säga. förra veckan men även veckorna innan det, har jag stressat så mycket inför skolan men även annat onödigt som att komma i tid till bussen etc. så resultatet har blivit att jag blivit utbränd/gått in i väggen typ. Kul, 16 år och gått in i väggen hahaha. borde inte tibble gymn. förstå att det är för mycket plugg då och att de kan strukturera allt lite? så att man inte får allt samma vecka och sen veckan därpå har man inget. aja inget jag kan göra något åt i guess.

så nu borde jag väl inte plugga och kanske inte ens gå i skolan. inte göra ett skit egentligen så att det försvinner men det går ju inte bara att hoppa av skolan, även om det skulle vara otroligt skönt. att slippa allt, allt krångel och bara stanna hemma och filosofera och gå långa mysiga vårpromenader med min hund. det låter som en dröm just nu i mina ögon. att få ta det lugnt och inte tänka på något. men så är inte fallet, för mig är det HETS just nu. 2 prov, 1 inlämning, 1 projekt klart, 1 stor svenskaläxa samt att hålla en ungdomsmässa i tibble kyrka. ångest.

men det knäppa är, jag är lycklig innerst inne. eller nej det är nog inte innerst inne. kanske ytterst? för just nu är det bara stress, ångest, värk i min kropp. jag kan inte anstränga mig för då kommer det en extrem huvudvärk som kommer hålla i sig hela dagen. men det går inteinteinte att ta det lugnt, jag måste ju plugga och jag vill få bra betyg på mitt samhällskunskaps prov där jag faktiskt har en chans att få MVG! jag har ett säkert g men jag nöjer mig verkligne inte med det. om jag får vg blir jag väl nöjd och om jag får mvg så blir jag glader som fan.

jaja måste runda av nu, ska plugga samhäll.. blääh

om någon bara förstod. kan när jag ändå skriver ursäkta för det jag skrev igår. var oerhört sur och deppig förmodligen på grund av mina jävla p-piller. men slut pratat om det.

Idag hade jag tänkt skriva om min pojkvän. Han är underbar faktiskt. otroligt snygg är han också. Men alltså han är typ schizo. haha! han blir typ sur på mig ibland utan att jag gjort nått. Idag skrev han slyna till mig, han skrev det på skämt men, hur charmigt är det att skriva sånt till sin flickvän man varit tillsammans med i 2 månader? okej, om man hade varit tillsammans längre, sure, men vi har inte varit tillsammans länge alls och efter så pass kort tid har man inte lärt sig var den andra partnerns gräns går enligt mig.

det gör så jävla ont i mitt hjärta att skriva sånt här om den person jag älskar 7e mest i mitt liv. dom 6 bästa är minna närmsta vänner. dom är dom bästa,underbaraste personer jag någonsin träffat. De går inte att beskriva de med ord, dom är för bra. Om jag har en dålig dag, som idag, så tänker jag på dom och plötsligt så ler hela jag, mitt hjärta blir varmt och jag kan inte förstår själv varför jag har så bra personer i min närhet. jag är inte värd alla dessa underbara personer. det lustiga i det hela är att jag började gråta när jag skrev om mina vänner nu. Förmodligen för att jag tänker på att jag lämna dom i 10 månader snart. helt seriöst så kommer jag att dö där nere, utan oskar, emelie,sara,malin,louise och madde. Ni är mitt liv ju, mitt allt.