lubricent

Oerfaren. Liten och galen fick jag den vildaste planen men insåg snabbt ett hinder i farten och ägnade några timmar åt saken. Och det jag kom fram till var. Att jag är av samma kategori fast värre än insekter i maten å man iskallt begav sig mot bättre tider i Asien. Men av misstag gick rakt in i fällan och då sitter som klister i taket i nätet och inväntar att spindeln ska ta en. Och då får jag bilder du gav mig. Fan dom sitter på minnet och skaver och viskar dynamiskt faktumet att vinden står stilla i graven. Fri som en hare, i sällskap av en vithaj i havet får jag inga svenska fjärilar snarare butterflys och knivar i magen. Men inget utav det får mig å vilja tillbaka, återvända till min pinande vardag och fortsätta bära pinnar åt staten. Jag finner det galet, det är svårt att se fickpluntan som halvfull när det är en fucking spricka i glaset. Men vid det tillfället du inser att de inre organen såsom hjärtat är inte portabelt lovar jag att du ser världen från en vidare gavel och därmed så finner du svaret. Men bortsett från att bilen är trasig, och att hela jävla livet är tragiskt kvarstår verkligheten att solen faktiskt skiner på dagen. Men solen kan man få hudcancer av, visst är det lite paradoxalt?