Håkan Hellström
Jag har väntat i ca 3 månader för att se honom och igår så blev det av.
Har varit sjuk i typ 5 dagar och har fått vila i två haha, teater föreställningar o en massa skit som sliter på en osv.
I alla fall så vaknade jag (woho), träffade min vän Mattis på stan, köpte torkade aprikoser och snapple. Det var tänkt att vi skulle käka mat osv men nej, så blev det tydligen inte. Så jag åt bara nudlar och aprikoser under en massa timmar. Ställde oss och köade i ett par 4-5 timmar, Majolie och Leanne var redan där och sen kom Sonia och Tova. SEN efter en massa människor som inte ville flytta på sig och bajs så kom vi in, vi sprang och ställde oss på en ganska bra plats tycker jag. Håkan kom, han är så fin. Var lite kaos i publiken men det gjorde inget. Håkan var så himla jävla bra, grät, dansade och hoppade och skrek och sjung. Efter några låtar, i typ av slutet av alltihopa så resulterar det här; Sjuk, mens, ej mat, ej vatten, skrik, hopp och dans ett snurrigt huvud. Det blir suddigt och Mattis och Majolie släpar ut mig som om jag vore Jesus. Jag skojar inte, musiken, kärleken, allt, livet åh. Nejmen alla bara flyttade på sig och så det var pretty kul att vara med om. Allt var så jävla mycket värt det. Håkan pratade ju emellanåt och alltså hans röst och hans ord verkligen, det är så mycket kärlek. Så mycket kärlek i en och samma människa. Jag gråter fortfarande, han är så kärlek.
Jaja, efter allt så e jag trött så jag sa bajs till skolan och sitter hemma istället.
Men det är bra, Håkan i mitt hjärta föralltid.
puss