Sanningen gör ont

Kan någon snälla bara slå mig? Slå mig tills jag inte behöver leva längre. Jag vill mycket hellre känna fysisk smärta än psykisk. Vill inte längre bry mig om er, vill kunna släppa dig.

Vet att jag håller fast i minnen, vet att du bara lekte med mig, vet att du aldrig kommer se mitt håll igen. Du gjorde det ganska klart när ni två hade sex under lägret, då jag låg och sov i rummet brevid. Hur jävla respektlöst är inte det? Jag gillar dig, även om jag försöker dölja det så verkar du ju märka ändå. Så hur in i helvete tänkte du? Tänker du bara med din kuk eller?

Och hur fan tänker hon? Hon har sex med dig och kommer sedan och lägger sig i min och säng och typ spoonar med mig? Det kanske var efter vi spoonat som hon gick in till dig och ni gjorde det, jag vet inte så bra detaljer för så fort jag hörde det idag ville jag gråta. Den där klumpen i halsen jag går runt och bär på blev bara större. Vi skulle föreställa vänner hon och jag, jag skulle inte tyckt det vart så konstigt om hon faktiskt gillade dig men hon har ju fan sagt att hon bara tyckte om att leka med dig medan du var med mig. Kan inte ens uttrycka mig så pass bra att jag beskriver min förakt mot henne men det är bara tre veckor kvar innan jag aldrig behöver se henne igen så det är väl bara att spela vidare. Never drop the charade aye?


Allt som egentligen hände, Ingen berättade för mig att det hade hänt, även om de visste, för att de inte ville såra mig. Men sanningen kommer alltid fram och den gör alltid lika ont, så hade vart bättre att få veta av mina vänner?