emmis blogg



Tjej, 30 år. Bor i Skåne län. Är offline

emmi

Senaste inläggen

A hand?!
17 mars 2014 kl. 15:36
Ouch...
4 mars 2014 kl. 10:38
Can you feel my heart-BMTH
27 januari 2014 kl. 19:18
För att jag är galen i texter.
26 januari 2014 kl. 23:03
Never give in!
24 januari 2014 kl. 10:56
Jag bloggar så ofta för att mitt liv är så galet intressant! :))
13 januari 2014 kl. 15:13
Another day, the same way
12 november 2011 kl. 00:16
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Emelie Civilstatus: Upptagen
Läggning: Inte valt
Intresse: Musik
Bor: Kartong
Politik: Grön
Dricker: Te
Musikstil: Rock
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2011-05-14

Event

emmi har inte lagt till några event än.

A hand?!

Someone please tell me something encouraging!
My mom is about to mentally break me



Ouch...

Hos läkaren imorse. In pain... So much pain!
Plan för resten av dagen?
Inte säker på om jag ska försöka överleva dagen eller bara avlida...



Can you feel my heart-BMTH

I'm scared to get close and I hate being alone
I long for that feeling to not feel at all
The higher I get, the lower I'll sink
I can't drown my demons, they know how to swim



För att jag är galen i texter.

"Vad har du för rätt att kräva av mig, Gud?
Med vilken rätt kräver du att jag accepterar din gåva.
Jag tycker att den är tung att bära, din gåva.
Jag tycker att den kommer med många krav.
Med stora krav. Med mycket lidande. Med lite stöd.
Vart tog du vägen Gud? Vart tog du vägen?
Jag har vandrat i öknen i hundra och åter hundra dagar nu.
Jag törstar. Jag svälter.
När kommer du och räddar mig?
Varför hör du inte mitt rop?"



(Lägg märke till citat tecknen. Jag mår fint! )



Never give in!

Jag har tråkigt. Tänkte att jag kunde skriva något uppmuntrande. De flesta tycks behöva det i dessa tider...
Men jag kommer inte direkt på något.
Så jag tänkte bara berätta hur grymt stolt och glad jag är för att jag lever. Jag har överlevt så himla mycket och nu i efterhand så ser jag att det var värt allt. Livet är ingen dans på rosor nu heller. Nej jag halkar fram hej vilt på bananskal! Men jag lever nu. På riktigt. Jag vill leva.
Och för er som inte kan känna det just nu, vänta på det! Ge inte upp. Vänta! Det kommer. Det är värt det! <3





Another day, the same way

You can erase me from your friends list, you can erase me from your phone, you can forget my adress, my last name,

you can erase me from your entire life!

But I am in your memory. As much as you are in mine.

I'll be in your mind as little as you may want it. You can't take that away. Because we met one time, we found each other, and we had something.

I can't believe that it could just dissapear. It'll be in my mind, if nothing else. I remember, and I'm longing, missing.

But more than anything, I'm waiting.

Still hoping that you'll get over it and come back to light up my wold again. Just as you always did before... <3