mhm thats my shiet!

Jag hatar att folk tror dom vet precis hur du är, att dom vet det dåliga du gjort, men inte känner dig som person och sen säger att jag kommer bli så & att det inte är nått att ha.
& jag hatar att tro att du har förändrats, jag vill inte veta vad ni har att säga om det, det får mig inte att ändra det jag känner. Så säg inte att han inte är bra, att han bara är skit för han är inte det för mig.
Skratta hur jävla mycket ni vill, men kom inte och säg att jag är dum, att jag inte fattar att det var det dummaste jag gjort, fråga 'hur kunde jag', få mig inte att må dåligt när jag är som lyckligast. Var glad för min skull, låt mig göra mina misstag så att jag lär mig nån jävla gång.