Ostkaka & Osäkerhet

Tisdag.

Snabba planeringskast och jag börjar jobba tidigare än planerat, det vill säga på måndag.
Ångestframkallande? Ja, mycket. Ny plats, ytterst få bekanta ansikten. Tid här hemma som rann iväg och därmed förhindrar att jag kan göra saker som planerat, typ träffa N igen.
Den ständiga rädslan att bli bortglömd, som är befogad så tidigt i en vänskap när en av parterna plötsligt ska förflytta sig någon månad eller två.
Kommer väl ta semester då och då och kanske åka tillbaka till Uppsala, är ju trots allt här jag har mitt hemma.

Jag är ju ett planeringsfreak utav rang och är egentligen väldigt obekväm med det faktum att jag inte riktigt har kontroll på vad som händer just nu, framförallt sker det väldigt mycket runt mig, det vill säga i mina vänners liv och sådär. Sedan får jag anpassa mig till rådande omständigheter, andras planerade tider och tusen andra saker jag inte har någon kontroll över. Stress.

Dagen kommer iallafall ägnas till att packa och troligen att försöka äta upp cheesecaken jag bakade igår. Finns inte en chans i helvete att jag hinner äta upp den på två dagar, haha.