YouCanCallMeSirs blogg



28 år. Bor i Lidingö, Stockholms län. Är offline

YouCanCallMeSir

Senaste inläggen

Samhället är skevt.
9 januari 2015 kl. 23:28
Självmord.
9 januari 2015 kl. 23:16
5 bra saker med livet.
9 januari 2015 kl. 22:53
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Robin Civilstatus: Upptagen
Läggning: Bisexuell
Intresse: Respektive
Bor: Med någon
Politik: Sosse
Dricker: Allt flytande
Musikstil: Hårdrock
Klädstil: Vanlig
Medlem sedan: 2015-01-05

Event

YouCanCallMeSir har inte lagt till några event än.

Samhället är skevt.

Okej nu börjar jag bli trött på det hela. Jag vet att det redan blivit sagt tusen gånger men jag tänker säga det igen och det är varför är det "fult" att tycka om sig själv? Varför är det gulligt med små söta osäkra tjejer? Varför är det hemskaste man kan säga fan vad snygg jag är eller liknande?
99% av vi i Sverige är mobbare.
Vi kanske inte mobbar andra men vi mobbar oss själva. Hela tiden tänker åh vad ful jag är, ser jag tjock ut i det här, jag ser hemsk ut och liknande. Varje dag, jämt och ständigt trycker vi ner oss själva. Och varför är det mer acceptabelt än att trycka ner någon annan? Det är fortfarande mobbning och oavsett vem den riktas mot ska den inte finnas där.

Så snälla folket, sluta vara så svenska (obvs a joke no offense :p) och börja älska er själva! Varje dag, skriv ner några grejer som är fint med er själva, ni "ljuger inte för er själva" eller liknande ni börjar bara se med klarare ögon. Och boosta varandra med komplimanger och när ni får komplimanger TA ÅT ER.

Tack och hej ^-^



Självmord.

"Spammar" bloggen känns det nu som men...Well jag kan inte sova, är ledsen och skriva hjälper mig att tänka på annat. Men men iallafall vad jag tänkte skriva om nu kommer visserligen knappast göra mitt humör bättre men jag tycker ändå det är viktigt att prata om det. Om självmord och att det aldrig är okej. Och innan ni börjar skriva till mig och anklaga mig för att vara ignorant, dom mår ju så dåligt, att jag saknar empati osv osv så det är inte det att jag inte förstår, jag har själv lekt med tanken och jag förstår att det inte är så jävla lätt. Men. Man ska fortfarande inte acceptera det. Och självklart har ni rätt till era egna åsikter och ni får gärna dela med er med era åsikter om det är på ett lugnt och sansat sätt. Så med det sagt kan jag väl börja.

Jag har ett motto och det går såhär. Livet suger sen dör man. Vi har alla skit, men det är en del av livet. Vissa kommer ha det lättare andra kommer ha det svårare men det ändrar inte faktumet att vi alla kommer uppleva olycka men i olika grader såklart. Dock går ju inte det riktigt att jämföra människors lidande eftersom man hanterar det olika och det tar olika hårt på olika människor.

Men när man gör nåt så själviskt och egoistiskt som jag har nolltolerans mot så tar man sin ryggsäck och fördubblar den för att sen dela ut den till alla i sin omgivning. För ja det är jätte jobbigt, svårt att hantera och fruktansvärt att må så pass dåligt, Men man får tänka på att om man tar livet av sig får man alla i sin omgivning att må så pass dåligt också. Och det här kommer låta fruktansvärt men då är det 10-20 kanske till och med trettio människor som lider istället för en. Samtidigt får man ju inte förakta någon som försöker ta självmord av sig, det är inte deras fel. Det är samhällets fel som fått den personen att må så pass dåligt. Satt bara för det är egoistiskt och grymt så får man ju inte glömma att det är inte dom som gjort fel. Dom är bara människor, och en människa klarar inte hur mycket smärta som helst. Det är därför Sverige måste göra en ordentlig satsning på ungas mående (och självklart dom äldre med förstås). Självklart måste man ju skrapa på ytan och se vad som får en person att må dåligt också, och det är alldeles för lång historia för att gå in på nu men. Min poäng med det här inlägget är:
SLUTA ROMANTISERA SMÄRTA.
Det är inte "vackert men sorgligt" med människor som skär sig, tar livet av sig eller tar överdoser. Det bara visar att det är nåt allvarligt fel på vårt samhälle.



5 bra saker med livet.

Varför är jag ledsen? Det är nog en fråga många ställer sig. När det mesta är bra, eller iallafall fungerar men man ändå känner sig nere :/ Men då kan man lika gärna försöka göra det bästa av det, så tänkte göra en fin liten lista på vad som är bra och vad som kommer bli bra med det här året ^-^ ( I ordning )

1.Har min underbaraste fina Coda, som är så snäll och omtänksam och villig att hjälpa. Har sån enorm tur att vi hitta varandra och är så sjukt tacksam över att jag har honom.Ska kämpa för att inte börja ta honom för givet vilket är lätt hänt efter ett tag när smekmånaden är över.
2.Skolan känns bra. Ska ge 100% den här terminen, verkligen strukturera upp saker och ting, inte sprida ut läxorna och göra lite varje kväll utan göra klart allt under ett par dagar så jag får resten av veckan ledig. Inte börja svamla under prov heller, no sir, ska se till att jag lär mig att hålla mig till ämnet.
3.Ska börja ta sånglektioner (antagligen) och ja jag älskar ju att sjunga och behöver fler hobbies så det ska bli riktigt kul faktiskt ^_^
4.har flyttat upp en nivå i ridningen, så kommer förhoppningsvis få mer utmaningar nu. Glad att jag har kommit ikapp så fort med tanker på att jag inte ridit på flera år. :)
5.Ta mer tid för mina vänner och förhoppningsvis skaffa fler vänner, har visserligen bara bott i sthlm ett halvår men ändå ^_^

Honestly tycker jag dom flesta behöver sätta på sig ett par positiva glasögon och sluta vara så pessimistiska, man behöver lätta på trycket då och då men man måste sluta i tid. Så ni får gärna kommentera er egen lilla lista på fem bra saker i ert liv, tänk verkligen efter, vad gör er lyckliga?