Varför kan jag inte skära mig?

Det är inte lätt att leva i detta klagofyllda och hatfyllda liv. Varför kan jag inte bara bli älskad för den jag är? Jag är inte den hemska människa som alla verkar tro, jag är egentligen en fin person har jag äntligen insett, efter alla dessa hatord och anklagelser man har fått höra genom åren, jag vet inte jag knullar skiten ur ekorrar hur ska jag orka med mer utav detta, ibland vill jag bara gå upp i rök jag tog häst penis i analen och avsluta detta extremfeministiska storslagenheten, men ingen vet att när jag var liten hade jag alltid på mig min systers baddräkt, mamma fick aldrig veta något. Pappa visste det i smyg, han hade själv gjort det i sin ungdom så han förstod vad jag gick igenom, det var så fint att ha någon att falla tillbaks på. I skolan blev jag retad när jag kom med min svarta blanka speedo, men jag brydde mig faktiskt inte, så länge
jag var tvungen och skära av 5 centimeter på min balle för att den var för stor. Så visste jag, jag är värdefull.