Tuves blogg

Nationalencyklopedin: Påskhare, en i påsksammanhang förekommande barnfiktion: en hare som lägger ägg eller kommer med ägg till barnen, parallell till julens tomte.
Kommer för övrigt från 1600-talets Tyskland.

Påskägg enligt wiki: Våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet.
Att måla ägg ska visst vara en kristen sed, men hittar ingenstans varför.

Påskkärring kommer från 1600-talets häxor med anknytning till en gård känd som hette Blåkulla. Men varför barn? Varför målade i ansiktet?

Vilken fucked up tradition vi har! Den har dock gått riktigt långt bort från den gamla kristna traditionen som handlar om lidande, död och återuppståndelse. Rättare sagt zombies.

Sammanfattning: Från zombies till häxor.

SMS. I synnerhet när folk vill konversera endast genom det.

Typ så här, tankeverksamhet inom parentes:

"hej"

"Öh, tjenare"

"läget"

(Vad fan är detta? MSN?) "Jo, det är fint. Själv?"

"de e bra"

"... ville du nåt eller?"

"planer för kvällen?"

(Amen för helvete.) "Nej, jag har inga planer. Hade du något på gång, eller?"

"näe tänkte bara hitta på något"

(Så du kontaktade mig bara för att säga att du inte hade några planer? Grymt.) "Jag har ett lock fulöl och fryspizza. Du kan komma över så lirar vi lite Golden Eye eller nåt."

"jag gillar ju inte pizza"

(Men ditt jävla as! Om du bara ringde så kunde den här mongokonversationen vara över på tretti sekunder, och jag hade inte behövt använda ett miniatyrtangentbord för skogsdvärgar!) "Jag kan fixa något annat."

"ska vi inte ut på krogen då istället"

(INGEN FULÖL TILL DIG!!!) "Mormor dog just. Vi får ta det någon annan gång."

Alltså, internet. Vafan! Jag har nog hittat den mest sjuka bilden någonsin. Ni vet alla dessa familjefoton som ser roliga ut? Släng er i väggen! Här har ni en familj som delar en intim stund tillsammans!

Varning, den innehåller inget snusk eller synlig nakenhet. Den innehåller dock en creepy familj efter en så kallad vattenförlossning http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenf%C3%B6rlossning

Vissa tycker ju att tatueringar ska vara planerade, tidlösa och att man ska kunna stå för dem resten av livet. För mig är det dock inte alls så. Jag tycker att en tatuering ska kunna representera en tid, ett minne, eller dylikt - och inte så mycket mer än så.

Tänk vad trist när någon frågar om 50 år:
- Vilken tatuering! Kan du berätta om den?
- Ja, jag gjorde den när jag var 20 år gammal och hade planerat den så att den skulle hålla livet ut och vara lika snyggochattingenskulle..zzz..ochjagvillvarasåbrådmogen..ZZZ..togpengarnafrånmittpensionssparkonto..

Jämför med

- Vilken tatuering! Kan du berätta om den?
- Ja, jag var 20 och var i thailand och hade precis bestigit thailands mest kända transa tillika nationalgigolo, efter att ha tävlat i le mans 24timmarslopp, för att sedan..mummelmummelkokainsvammelochandrasupermysigaberättelser..

När man har ett "flow" i sin gång på stan och folk framför en går som kobenta villrådiga får. Även när man väl har vägen klar framför sig, så kommer det någon jäkla hipster och ska snedda min framfart... bara det att denne joppe inte beräknat min fart vs sin fart... och hipstern går för jönsigt (=sakta) och jag måste göra en abrupt krumbukt för att rädda mitt flow.

Barnvagnsmorsor som ställer sin barnvagn krokigt på bussar/spårvagnar istället för att ställa smart så att en till får plats. Och när någon kommer och behöver platsen så står de bara och glor med en hjärndöd blick och lyfter inte ett finger för att åtmindstonne ge sken av att tänka effektivt.

Folk som har frammåtvända barnvagnar till sina bebisar... och därmed får varken föräldrar eller bebisar koll på varandra. Var finns tryggheten i det beteendet? (Familjelivs varning.)

Innan varje jullov fick man alltid någon saft från bravo (äppelsmak) och pepparkakor i skolan.

Problemet var att de båda smakerna skar i varandra så fruktansvärt och det var inte gott någonstans.
Detta stör jag mig ännu på.

När man har med sig matlådor och säger något i stil med "oh, vad har du med dig för gott?" och så ska personen tvunget komma med en lång jävla utläggning om hur det tillagades.
"Det är mammas viltgryta. Först skär man köttet, inte för tunt - inte för tjockt, sen steker du lök, sen skär du upp lite rotselleri och blöblöblböblö".

JAG VILLE BARA VARA ARTIG?!

På tal om störande matbeteende: när folk frågar vad man äter och ser helt förbryllade ut, eller äcklade.
Om man har nåt annat än kött och potatis, t ex pesto och tortellini. "Men GUD va e det du ääääter?" liksom.
Det är ju inte precis som att man sitter och äter en sko eller en grillad ekorre liksom.

Kollektivtrafiken - denna outsinliga källa till irritation och dödslängtan.

Ett fenomen på bussen är nypåstigna som tycks ha svårt att välja var dom ska sitta. Bussen hinner börja åka medan personen steppar runt i gången likt en skadeskjuten älg. Går mot ett ledigt säte - nähä inte där. Går tillbaka mot ett annat - nähäpp inte där heller. Snurrar ett vingliga varv och sätter sig äntlig..nej. Går tillbaka mot sätet hen var sugen på först. Så klart.


Vad fan!? Sitt ner nån jävla gång. Orka vara så omständig.