MAJGAD!
28 december 2012 kl. 21:18
NEGATIVT!!
27 oktober 2012 kl. 22:15
skolan! D:
11 november 2011 kl. 14:49
199
8 november 2011 kl. 18:22
YEY
4 november 2011 kl. 22:05
Bob Dylan?
2 november 2011 kl. 22:07
SAD! :c
1 november 2011 kl. 15:55
GRATTIS :D
30 oktober 2011 kl. 21:31
OUTCH!
29 oktober 2011 kl. 21:03
LILA wtf! :D
25 oktober 2011 kl. 21:34
Visa alla
Fakta
Riktigt namn:
Isabell Civilstatus:
Singel
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Musik
Bor:
I skogen
Politik:
Inte valt
Dricker:
Allt flytande
Musikstil:
J-rock
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2011-09-29
Detta lovet har varigt fett awkward, jag kan inte fatta att jag va typ döendes av deposition för mer eller mindre ett år sedan, helt sjukt, HELT SJUKT!!
Dock har jag nu fattat hur mycket problem det gett mig nu i efterhand eller ja hela högstadiet va så fett jävla cp sämst att jag inte pallade bry mig om något, å därför tappade alla vänner jag hade ner i golvet så dem fick ont och försvunnit totalt ur mitt liv....
Det kommer inte heller finnas en chans i helvete att jag kan få tbx dem då de antagligen har skaffat sig andra kompisar osv så att jag inte får plats i deras hjärtan längre! :c
MEN jag har ju Bosse och om jag låsas riktigt mycket att han e människor jag tycker om så kanske jag klarar mig, eller inte :/ Vad skulle jag göra utan mina pollar? ;(
Tänka om man kunde läsa folks tankar då hade alla problem försvunnit, ja kommer seriöst att bli knäpp av denna ensamhet och förvirring..HAH! KILL ME GENTLY, säger jag bara! :c
ÅMAJGAD, asså det e sjuk.... seriöst!
Det ekallt, jag fryser, e ensam, trött, mår dåligt, behöver en kram men vill inte ha någon, pappa e hemma, e ensam och vill skriva något som låter bra men det går inte, kan det bli värre!?
Åååh, börjar bli riktigt deprimerad allting känns bara fel och varför ska jag ha så svårt att lita på människor, jag har ju inte ens en anledning till att inte lite på dem, eller det har jag visst! Men ändå jag vill kunna lita på mina vänner.....att kunna ha någon eller några att lita på till 100% och kunna säga det jag aldrig vågat säga förut.
Det känns som att jag e fast i en bur och inte kommer någon vart, slutat utvecklas. Kan sitta i flera timmar och bara tänka på saker jag så gärna skulle vilja berätta för någon, om det fanns någon som ville lyssna, om jag kunde berätta så att någon förstod.
Behöver någon som lär mig att man får att visa kännslor. Men jag vill inte visa mina kännslor eller berätta sanningen om varför jag inte vågar.
Men även om allt blir bra, så finns du kvar, du låser mig, du förstör mig, du gör mig till något jag inte e, du vill inte acceptera att jag har det så pass bra. Jag kommer aldrig glömme det du en gång sa!
Aah, jag har inte varigt i skolan på hela veckan...hoppsan! :o
Har säkert misat en jäkla massa skit, så kommer nog inte få ta ledigt på måndag för att kolla på det nya stallet. Fast om jag ser lite ledsen ut kanske det går bättre!? hoppas det, för jag pallar inte spanskan! D:
I onsdags följde jag med mamma på ljusparty, bara för att umgås lite men vardinnans så barna som i och för sig va 18 och 16år, men iaf det var lite trevligt ^^
jo, jag måste berätta om katterna, men det göt jag inte nu :o
jag har ont i min stackars lilla slitna rygg...aj!
Så går det mina kära vänner när man fixar fotarna på en liten halvstor heeest som heter Hilda D: <3
Hade spanska prov i fredags......välkommen mitt kära IG, som jag saknat dig /3