Riktigt namn:
Emma Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Hästar
Bor:
Själv
Politik:
Feminist
Dricker:
Te
Musikstil:
Pop
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2008-05-11
...Som sagt så skulle vi rida ut. Vi var allt som allt fem hästekipage. Vi red två på bredden, men kom det bil eller att vi hörde att det kom ett fordon så flyttade vi ju oss på ett led efter varandra.
Precis så var det i detta fallet. Vi såg traktorn, allihopa och flyttade oss på led. Eftersom traktorn åkte i en sådan hastighet, plus med fullastad balvagn trodde vi att han skulle åka rakt, men icke. I samma höga hastighet svänger han in på vägen mot alla oss hästar på led. (jag sist) och full gas.
Hästen som jag rider är bakskygg och flyttar då ut rumpan. DÅ KÖR HAN PÅ hästen med balgripen som han har i fram. Hästen hoppar ner i diket, ut på åkern och börjar att galoppera mot de andra hästarna som fortfarande är framför traktorn och stegrar och är panikslagna. De andra hästarna kommer i alla fall över på andra sidan vägen till den andra åkern, men hästen jag red är kvar på andra sidan, fast med benet i tyglarna. Sen ställer han sig mitt på vägen framför traktorn. HAN FORTSÄTTER BARA KÖRA fast hästen står där fast, så han springer fast med ena benet och kommer loss, och ställer sig vid de andra hästarna.
Nu ska min kompis försöka stoppa traktorn, och ställer sig framför, men nej. Han bara viftar bort henne med handen och gasar på.
IDIOT säger jag.
Det slutade med att jag fick ont i ryggen igen, och hästen som jag red fick ett sår på hasen efter balgripen som han körde på honom med.
HUR KAN MAN GÖRA NÅGOT SÅDANT?! Det stora såret, och sedan är det två mindre på hasen, blev efter påkörningen av traktorn. Tur i oturen var det ändå ett stabilt fjordningben och inte något skörare...
Gör historien kort, la upp samma på buke för att få lite respons.
Känner en person som tagit emot två hästar över sommaren som ska beta där tillsammans med hans nu, ny-betäckta sto.
Hans egna sto är inget fel på hullmässigt, men om dessa NYA hästar nu står på hans gård över hela sommaren, har ohyra, matt päls, fortfarande vinterpälsen kvar och väldigt avmagrade.
Vem är det som står som ansvarig om en anmälning skulle göras?
Han eller hon som äger hästarna?
För enligt BLUP står hästarna fortfarande skrivna på uppfödaren. Åker uppfödaren dit på detta då?
Han som har hästarna hemma hos sig på bete säger att han bara ska sköta om vattnet, Ägaren ska sköta allt annat. Ägaren säger att dem inte har ohyra fast dem har blodskorpor och sår på hela kroppen. Hon ska stödmata dem varje dag utöver betet, gör hon det? Nä, gör han det? Nä. Just nu går dem i en rasthage, BÅDA TVÅ, utan skugga, precis vid vägkanten.
Sigurd är som sagt hemma igen. Efter den traumatiska händelsen på söndagsnatten så är han förvånansvärt lugn och behaglig.
Allt började med att jag skulle flytta honom till en annan hage i det andra stallet då det var dåligt med bete där de tre stora hästarna gick, och eftersom Sigurd är såpass gammal behöver han gräset och näringen i det. Så jag flyttade över honom i en egen liten hage mot söndagskvällen och tänkte låta honom gå där över natten. Vilket inte ALLS passade dem som jag var inackorderad hos, för då skulle ju absolutley deras lilla russ som skulle åka morgonen efter stå i den hagen.
Jag flyttar på Sigurd åter igen till en egen hage med mer gräs och låter honom vara där, funderar redan då på att flytta tillbaka honom till det gamla stallet eftersom hagarna var bättre.
Senare på kvällen skriver jag att jag kommer och flyttar Sigurd morgonen därpå , ca 08 tiden.
Men det godkände dem inte, utan jag skulle komma efter klockan 15, för innan dess skulle dem lasta ponnyn osv (08.30 och framåt.)
Jag sa tydligt att jag är borta från gården klockan halv nio, och jag hämtar hästen på morgonen, för jag har ingen möjlighet att komma på eftermiddagen, och jag hämtar honom när jag vill.
Då kom det.
- Hämtar du inte honom nu så släpper jag ut honom ur hagen.
Paniken som uppkom i mitt huvud och hur jag började störtgråta och inte visste om min häst skulle överleva natten eller inte var så otroligt hemsk. Trodde aldrig att jag skulle få se honom levande, men jag åkte ner men en kompis, pojkvän, kusin och hennes kompis, vi packade bilarna fulla med saker, och min pojkvän och min kusins kompis tog Sigurd och gick med honom från deras stall tillbaka till där Sigurd stod först, det är ca 3 km, klockan 23 på kvällen, med bara en ficklampa...
Jag är så tacksam över att Sigurd klarade det, att han lever och evigt tacksam till alla som hjälpe mig med mina saker osv.
Men nu vet jag, att jag aldrig mer ska vara "snäll" mot någon annan för att dem behöver hjälp, utan det för man lösa själv. Jag har lärt mig av mina misstag nu och jag gör aldrig om det.
Ligger i soffan i ett hus i Mölnlycke och väntar på healing. Behöver det för min rygg, förhoppningsvis får jag även lite TFT så jag kan börja bearbeta min rädsla för att rida andras hästar, sen när jag väl kan och får börja rida igen.
Askalas!
Äta på IKEA sedan, smöra för mamma och handla på Hööks <3<3<3
Vaknade vid 09. Svarade på 8-9 mejl angående hästarna och folk som var intresserade av dem. Typ tre kvar som var värda intressenter.
En som svarade från igår som jag måste leta upp bilder och skicka filmer och hålla på idag.
Förhoppningsvis bryr hon sig inte om att han är lite rädd och seg i inlärningen då hon tydligen haft en Figaro R avkomma tidigare.
Jag hoppas mer att det blir en Win-Win situation då hon ser honom och charmas.
För vem gör inte?
Gamla bilder från i höstas också. Ehe, blir att redigera upp nya till henne i varje fall!
Robin stod precis och borstade ur mitt hår, allt var en enda stor dread p.g.a att jag sovit med håret i en tofs och min nackkrage som jag har ihopsatt med korsetten.
