Thinnituss blogg

Man brukar ju säga att personlighet kommer före utseende.
JAMEN synd att jag inte har något av dem.

Jag har väl aldrig varit mindre åtråvärd än jag är just nu.
Det enda jag gör om dagarna är att sova och titta på film. Nej just det jag åkte till affären idag. Sen sitter jag uppe hela nätterna och äter och tittar på mer film (hathathathathathathathat) och hatar allt och alla och tänker på hur jag ska överleva morgondagen.
Hur fan är det tänkt att jag ska kunna göra något med mitt liv när jag bara hatar alla hela tiden? Hur fan är det tänkt att jag ska kunna hjälpa mina vänner eller mig själv när alla problem bara står mig upp i halsen och får mig att vilja slå ner nästa jävla person som kommer och gnäller (inklusive mig själv). JAG. KLARAR. INTE. AV. ATT. HJÄLPA. ER. SNÄLLA. FATTA.

Överlevnadsmetod: Titta på film, äta massa mat, rita svarta moln i block och låta bli att svara på sms (så att alla tror att jag har tagit livet av mig). Det är väl i princip det jag har gjort just nu. Jag ställer in planer med folk, jag vågar inte gå ner på stan, jag kan inte ha folk i lägenheten, jag orkar inte prata med folk, jag ORKAR INTE HA EN VANLIG JÄVLA KONVERSATION med någon.

Okej.
Det är ca 6 dagar kvar tills skolan börjar.
SEX. DAGAR.
"Emmyyyyy, vi har saknat dig så mycket!"
AAAAGHHHHH jagspyr jagspyr jagspyr.

Vill bara gråta för att jag hatar alla så himla mycket nu.
Jag är så trött. Så trött. Så trött. Sån där trötthet som inte går att sova bort. Den blir om möjligt bara ännu starkare av att jag sover.
Är det ens möjligt?

Så det är väl inte så konstigt att jag är helt ensam.

Fyller kvällen med tumblr och wbtbwb's nya album.
Det funkar helt ok.

http://thinnitus.tumblr.com/

Kom precis hem från Putte i Parken.
Är trött och sliten och kommer inte kunna dricka öl på flera veckor.
Kommer även ha "Oj! vilken överraskning" på huvudet för resten av mitt liv.
Har rökt sönder halsen och bränt sönder mina axlar och kramat sönder mina armar och hånglat sönder mina läppar.

Imorgon börjar jag jobba.
Jag vill inte.
Jag vill ligga hemma och titta på film och slippa leva mitt liv och leva andras istället.
Jag gillar den tanken.

Här sätter jag nu in en väldigt glad bild på mig och flatdrottningen Estephanie <3

Klippte mig igår. Aldrig blir man nöjd heller.

Skojar inte, jag har sånt jävla dåligt flyt idag.

Har behövt genomlida the baksmälla from hell, jag lovar, THE baksmälla from hell. Så jävla hemskt, gått runt som en levande död. Var även tvungen att åka till Dalarna med pappa och syskon och farmor för att äta en middag (?!?!?!), det vill säga tre timmar i bil dit, middag i en och en halv timme, bil i tre timmar tillbaka.
Det plus illamående, huvudvärk och allmänt negativ inställning till livet gjorde kvällen hemskt ovärd.

Jag kommer hem och kommer på att jag tappade datorn i golvet för ett tag sedan så mina högtalare hatar mig nu </3

Nu ska jag i alla fall skissa på en tatuering på min arm med en mysig film i bakgrunden.
Sen ska jag gifta mig med min säng.
Godnatt.

Jag är vaken.
Klockan är 03:32 på morgonen.
Jag försöker hålla mig vaken för att slippa vara vaken sedan.
Jag hatar att vara vaken.
Jag vill sova för alltid.

Det är alltid jobbigt att vara vaken och höra alla röster i huvudet som säger olika saker till mig.
Som ett ständigt oljud.
Som tinnitus.
På natten är oljudet inte lika starkt.
Det säger inte åt mig att gå ut och ta ansvar, att göra något med mitt liv.
Det säger inte åt mig att inte äta.
Det säger inte åt mig att jag är värdelös.

På natten är allting mycket mer dämpat.
Hela staden har förlorat sitt liv, gatorna är tomma, människorna sover. De flesta i alla fall.
På natten går jag ut och lägger mig på vägarna och tittar upp mot himlen.
För att få känna något.

Men ju längre natten går, desto mer kryper ångesten fram och det är just i det här läget, när natten börjar bli morgon, som jag mår som sämst.
Det är just i det här läget jag vill sova för evigt.
Jag vill sova nu.
Jag vill sova imorgon.
Jag vill inte vakna.

Men jag är hellre vaken nu med ångesten som gnager på bröstkorgen och äter upp mig inifrån än sedan, imorgon, när jag måste ta en massa beslut.
"Vissa människor är för dumma för att ha ångest. Det är smart."

Och ja. Jag tycker synd om mig själv.
Det är den främsta anledningen till att jag hatar mig själv så mycket.