Sweetconvampires blogg

Ja jag är verkligen en olycksfågel.
Idag när jag var påväg hem från min pojke cattuslibrum Så tar jag först fel buss så jag måste åka tillbaka hela vägen och sen gå xD
När jag sedan väll sitter på pendeltåget hem, ser jag att det bara är 1% på min mobil och ska ladda den, men de gick inte om jag inte tog av skalet runt mobilen, och där i sitter mitt busskort, id osv, när jag då ska gå av vid t centralen packar jag ihop allt trodde jag och går av, ska sedan byta till tunnelbana (ja det e fett många byten hem till honom) inser jag att skalet ligger kvar på tåget som precis avgick FAN
så jag har haft panikångest i hela 3 h (vilket borde göra att jag deckar vilken sekund nu)?
Men sen får min mamma ett samtal, då har en gullig tant hittat mina saker och tillsammans med en ur sl:s personal suttit och letat efter mitt nr (bara de gör mig gråtfärdig) bara för att kunna lämna tillbaka den till mig, det är bara för gulligt!
Det här får mig att börja tro på mänskligheten igen, tack tack tack snälla ni för att ni tog er tid att göra detta, ni är verkligen mänsklighetens hopp :)

Min far har aldrig varit en far för mig. Det har alltid präglast på våld, men jag har aldrig trott att det varit mitt fel. Förens idag! Jag insåg att jag blivit misshandlad av 3 personer och det gör mig livrädd för tex en i min klass som har våldsbetende! Idag började jag fundera varför det kan vara så att 3 olika personer med ingen annan knytning än mig kan välja att ta till våld mot mig? Vad kan dom haft för motiv, och när min pojke sa att jag är en underbar person och att alla i hans familj tycker det oxå slog det mig! Såklart att de e jag, det måste vara mitt fel! Att jag inte insätt de tidigare
Det kan inte vara en slump att alla tre bara random valde mig, jag måste ha gjort något, jah kan bara inte inse vad?
Och jag har aldrig varit full i hela mitt liv, jag är rädd för det oxå, tänk om jag blir som min alkoholiserade far?

Jag har autism spektrum störning men jag är inte dum i huvudet för de!
haha ne men har typ 4-6 diagnoser vilket är helt sjukt, dem flesta har typ max 3 kanske 4.
jaja ni är nog inte intresserade av detta men de här är mina diagnoser:
DEPRESSIONER
bipolär
trotts (ja jag vet hur sjukt de låter men de e den diagnos XD )
autism spektrum störning
ADHD

och sen får jag panik ångest var och varannan dag så min läkare tror att de finns typ OCD och någon till "gömd"

well fuck it, skriv om ni vill om inte annat så skit i de

Jag vet inte mer vad som är värt min tid, skolan, kompisar, intressen. Jag vill seriöst bara bort från skiten ett tag, det finns inte en jävel som jag kan prata med. Utan att jah sårar elr triggar personen att få samma tankar som mig.
Jag vet att de bara e fegt, att de inte hjälper. Är de då fel på mig om jag känner att jag verkligen vill de? Att de är ända utvägen?
Jag litar inte på någon vuxen, ungdomar har jag lättare att lite på och bry mig om. Men då blir jag för god trogen för de mesta.
Varför vill dom flesta min bara smärta?
Varför kan dom inte bara lämna mig ifred?
Jag vill bara må bra, slippa allt de här, komma någon stans där jag är mig själv och älskas för de, men tydligen kan jag inte ens önska de. Med rädsla över min far, och andra personen som vill mig illa :(

denna dagen har varit en helt okej dag, varit i skolan (där det varit väldigt mycket drama) efter skolan var jag med min bästa vän, hennes kille och min kille <3
så om det inte varit för den jävla idioten i min klass, hade min dag varit bra!
Eleven går runt och kallar mig hora osv, säger racistiska kommentarer, och är på allt detta ett barn med "autistiska drag" jag har autistiska drag han är en jävla dum skalle som inte ens vet vad en lesbisk tjej är! och sedan går han alltid och säger till läraren att jag mobbar honom när det inprincip är tvärt om >:(
vill bara ha en normal gymnasie tid gå ut med bra betyg och nya vänner, inte något jävla drama
förlåt om mitt första inlägg är om en idiotisk person men känns som om ingen annan är min kille verkligen lyssnar på mig