Riktigt namn:
Rocky Civilstatus:
Ensam
Läggning:
Homosexuell
Intresse:
Musik
Bor:
Inte valt
Politik:
Inte valt
Dricker:
Energidricka
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Svart
Medlem sedan:
2014-08-19
Min kompis och hans syster bad mig försöka vara positiv i detta inlägg jag försöker så gott jag kan
just nu ligger min kompis lillasyster på sjukhuset i det landet de bor (skriver inte var men det är engelskspråkigt)
hon hade varit på bio med två vänner och skulle åka hem, någon tog hennes mobil och ringde efter hjälp denne någon hade hittar henne sönderslagen och våldtagen han rädda hennes liv hon hade nämligen förlorat mycket blod, om något har vi lärt oss att aldrig döma någon efter hur den ser ut eller lever, en hemlös tiggare var den som ringde efter hjälp så fort min kompis fick tag på honom så erbjöd han husrum hos dem det var det minsta de kunde göra, mannen vägrade först att godkänna det efter lite övertalning hyr han nu gästrummet för motsvarande ungefär 20 kronor om dagen i det ingår mat
Döm inte folk du inte känner eller vet något om
jag har med flit skrivit så lite om hennes situation då detta är en sorts tacksamhetsinlägg till mannen som ringde
öronsnibbar
Industrial höger öra
tungan
två i underläppen vänster sida
Surface piercings nyckelbenen
båda bröstvårtorna
naveln
Surface piercings höfterna
efter att Simon stuckit så gick allt åt helvete, jag låg och vilade någonstans när en okänd man frågade om jag hade någonstans att sova, dumt nog svarade jag ärligt nej vilket jag ångrat hela mitt liv
han sa att jag gärna fick sova på hans soffa där blev jag våldtagen första gången sen slängde han mig en 500lapp och slängde ut mig med orden din äckliga billiga lilla böghora.
jag vågade inte sova ute för jag var rädd att bli våldtagen igen, kom på den dumma iden att sälja mig mot pengar och sovplats då kunde ingen våldta mig (så naiv jag var)
vet inte hur länge detta höll på men självklart blev jag våldtagen fler gånger folk strunta i att betala slängde ut mig på gatan när jag sa att jag inte orkade mer och behövde sova, vissa betalade löjliga summor för att få vara med mig de pengarna gick ibland till mat och lugn och ro på något vandrarhem men oftast blev jag nerslagen och pengarna försvann
den som rädda mig från detta finns tyvärr inte längre kvar på denna jorden men jag vet att jag har honom att tacka för mitt liv RIP
kunde varit där gick förbi flera gånger men socialfobi kobinerat med kameraskräck stoppa mig tyvär, ville träffa en där men vågade inte är ganska besviken men kan inte ändra det nu så hoppas på fler kanser
hadde ingen rättstavningshjälp på detta inlägg så ber om ursäkt om det är fel någonstan
Blev rädd när du gick så långt och försökte ta ditt liv jag är glad att du hann ångra dig i tid för att förhindra att du inte skulle finnas mer, jag kanske inte känner dig så väl men du hjälper mig och hoppas du vet att du kan höra av dig om det är något, vad som helst... Du har mitt nummer i inkorgen om du inte har kvar det, hoppas allt blir lite bättre snart...
Kram Rocky
Ps. Vet inte riktigt när nästa del av "mitt liv" blogg kommer men är i Stockholm just nu och har mycket att göra
Tack till KasushieKau som redigerade min egen beskrivning från DS och la till mer info.
Jag har svart hår och för det mesta någon extra färg, bär nästan alltid färglinser gärna som matchar håret... har diverse piercings* lite överallt
Ca 175cm lång och är väl normalviktig har magrutor men inget överdrivet, tydliga kindben och ett ca fyra cm långt ärr under höger öga
*kommer antagligen info om var jag har mina piercings senare
denna del är ca ett halvår efter förra inlägget mellan dessa var det bra i mitt liv
Jag och Simon har varit ute ett tag kommer hem till Malin känner att något är fel när vi går i trappan kommer fram till ytterdörren den är öppen... när vi kommer innanför dörren ser en stor jävla röra den stora spegeln i hallen är sönderslagen det ligger saker överallt, vet inte hur länge vi stod där och titta men efter ett tag kommer paniken.. MALIN! VAR FAN ÄR MALIN!! vi springer runt i lägenheten och letar ropar som galningar kommer in i mitt rum där bredvid garderob sitter hon med en av mina tröjor tryckt mot sig och bara skakar...
hon är chockad men inte skadad "ytterdörren, stäng ytterdörren" viskar hon någon gjorde det minns inte vem men det spelar mindre roll när vi får höra att det är min far som varit där och gormat om att någon sett mig och Simon och om han någonsin ser någon av oss igen så kommer han göra vad alla borde fatta att man ska göra med såna som oss
detta blev andra gången jag var tvungen att lämna mitt hem på grund av den familjen som skulle vara min
Malin flyttade till Stockholm jag flydde jag ville inte att hon skulle råka mer illa ut på grund av mig Simon var med men åkte till Stockholm någon månad efter
jag vaknar upp förvirrad och rädd, jag funderar länge på var jag är, på en stol bredvid sängen ser jag henne denna ängeln som räddat mig jag går sakta upp upp ur sängen fram till Malin jag ser att hon gråtit jag frågar henne försiktigt om hon vill att jag ska sticka för jag tror hon ångrat att hon släppt in mig, hon tittar på mig förvånat och undrar vad jag menar jag förklarar att jag tänkte att hon inte ville ha mig där, hennes tårar börjar rinna igen och så kommer det "men gubben jag gråter inte för jag har något emot dig jag gråter för världen är så grym... lyssna på mig du duger precis som du är och att ha känslor för någon av samma kön är ingen sjukdom och det är inget man kan bli botad från även om man kanske vill ibland"
jag går och sätter mig i sängen igen... viskar tyst men jag gillar dig...
Malin tittar på mig förvånat reser sig upp (här blir jag livrädd jag tror hon blev arg och skulle lämna mig här eller slå mig)
hon kommer fram till mig frågar försiktigt om hon får sätta sig bredvid mig (som om det var min säng?)
jag nickar och tittar på henne när hon sätter sig
*mitt gamla namn* det kan vara så att du är bisexuell att du gillar båda könen...
*hennes mobil ringer hon kollar på mig frågande jag nickar sakta*
hon går ut ur rummet och pratar en stund när hon kommer tillbaka säger hon att det är Simon som undrar om han kan komma jag tittar på henne och undrar varför hon inte svarar honom när jag fattar att hon undrar om det är ok för mig
jag ler matt och nickar
nästan direkt plingar det på dörren både jag och Malin tittar förvånat på varandra det visar sig att Simon redan var utanför, när jag ser honom får jag en chock nu fattar jag att jag inte är botad
Simon tittar oroligt på mig frågar hur jag mår, då kommer jag på att jag är hungrig och säger det
Simon fnissar och säger att det finns mat i köket och att inte han har någon på sig så jag kan sluta kolla på honom med den blicken... Malin börjar fnissa hon med och någon av oss säger något om att jag kanske kan smaka, då kan jag inte låta bli och vi skrattar allihop ett tag tills Malin säger det är dags för något ätbart hon förklarar att hon är vegan så jag får stå ut med det
några veckor senare kommer Simon igen Malin ska till jobbet och säger hejdå och viskar något till Simon som blir helt röd... senare på kvällen kollar vi på film och myser när jag helt plötsligt känner att jag måste kyssa honom, jag lutar mig försiktigt mot honom för att han ska kunna backa undan med det gör han inte han möter mina läppar innan jag fattar vad som händer ligger vi i soffan i bara kallingar och tittar på varandra han går bort till en låda letar lite och håller fram ett kondompaket, jag bara stirrar på honom och frågar vad Malin skulle säga han ler och säger att hon hade viskat till honom var kondomerna fanns... helt plötsligt är vi nakna och smiter in i mitt rum........
på morgonen går jag för att duscha struntar i kläder för Malin skulle inte komma hem fören 12 jag sträcker mig efter en handduk torkar mig då hör jag Simon öppna badrumsdörren jag vänder mig och ser Malin som blundar och är helt röd i hela ansiktet jag knyter snabbt handduken runt höften och säger att Malin kan titta nu och går ut ur badrummet
tittar snabbt på klockan ser att den är tio i tolv ler och lägger mig på sängen och tänker på vad som hänt...
det här kommer vara väldigt jobbigt för mig att skriva om så kommer säkert ta tid att komma fram till delen som kommer handla om hur jag har det idag
ok jag föddes den 20 september 1987 vet inte så mycket om mitt tidiga liv men når jag var ca nio år började mina skolkamrater prata om tjejer och jag kände inte att det var något som intresserade mig just då, när jag var ca 12-13 så träffade jag min första kärlek men vågade inte berätta för någon om någon av mina vänner fråga om jag var kär i någon svara jag Felicia egentligen hette denna person Philip och gick någon klass över mig jag var alltså kär i en kille, en kille som var väldigt bra kompis med min storasyster. förälskelsen gick över efter ett tag och när jag var 15 år hitta jag en kille som heter Simon som betydde mycket för mig han förstod mig och uppmuntra mig att berätta för min familj att jag gilla killar då fatta jag inte hur det samtalet skulle påverka mitt liv... när jag kom hem den dagen så var jag väldigt glad att äntligen få berätta för alla hur jag kände det finns dagar jag önskar jag alldrig hade gjort det för min så kallade familj blev helt galen och slängde ut mig jag ringde min äldsta bror och fråga om jag kunde sova hos honnom några nätter men han hade pratat med vår far och sa att jag inte var välkommen att jag kanske skulle smitta honom med den äckliga sjukdomen jag hade den natten sov jag i en park, på morgonen gick jag till skolan men där möttes jag bara av hårda ord och misshandel Simon såg jag inte på hela dagen men hittade en lapp i min väska (den har jag kvar än idag) på lappen stod bara några ord "Förlåt jag visste inte att det skulle bli såhär Kram Simon" på baksidan stod en adress ett nummer och ett namn i ren desperation ringer jag numret en röst svarar
" hallå det är Malin?"
jag minns att jag inte vågar säga ett ord och lägger på för att ringa upp minst 3 gånger till
sista gången hör jag den numer välkända Malin-rösten säga mitt namn några sekunder går
" ****** är det du?"
jag får äntligen ur mig ett snyftande ja
Malin- "jag är Simons storasyster han sa att du kanske skulle ringa och att du behövde någonstans att bo"
Jag fortfarande snyftande- mm
Malin- du får jätte gärna bo hör tills det har lugnat ner sig
jag- snyftande och förvirrad - men.. men är du inte rädd att jag ska smitta dig?
Malin- svarar lugnt att jag inte kan smitta någon och även om jag kunde så gör det inget
jag blev helt ställd och visste inte vad jag skulle säga så jag tror jag bara sa något i stil med då kommer jag eller så
väl där efter mycket om och men så öppnar den vackraste TJEJ?! jag sett i hela mitt liv
jag blir så glad att jag är "botad" att jag bara sjunker ihop utanför hennes dörr och gråter
jag minns inte själv men hon har berättat för mig att hon fick lyfta in mig lägga mig i en säng och sitta och hålla mig i handen flera timmar innan jag äntligen sluta gråta och mumlar tack för du bota mig och somnar
del 2 kommer senare när jag orkar trodde inte jag skulle skriva första delen idag och inte att den skulle bli så "lång"
kram Rocky
ps anledningen till att jag inte skrivit ut mitt namn är att jag bytte när jag fyllde 18. ds
