RoCkStArZz blogg

Gud vad jag har börjat känna mig ensam..
Singel sedan januari, flyttade hemifrån första juli.
Men det är förens nu som jag verkligen börja känna mig ensam, saknar att ha någon att omfamna om nätterna, någon som alltid finns där när man vaknar.
Istället vaknar man bara upp till en tom lägenhet

Märks att jag inte är van med att jobba, är fan helt slutkörd, kan ju dock vara att jag under 11 dagar i streck bara varit ledig en dag och det är väldigt ovanligt för mig xD

Blev från början erbjuden 6 dagars sommarjobb, har ju blivit betydligt mycket mer jobb nu, och det är jag jätteglad över, hade dock hoppats på en fast anställning så man kan få börja leta lägenhet och äntligen flytta hemifrån:D

Jag trivs också jättebra på mitt jobb så vill verkligen bli anställd "på riktigt", det ända jag inte gillar är när det kommer kunder som bara gör allt för att förstöra ens dag.. usch för såna människor och tyvärr måste man stå där och ta emot allt skit och bara vara glad och trevlig ":)"

fan
:(

Jaha, nu sitter man här och har mindre än en månad kvar till studenten.. Vart tog tiden vägen?

Är ju inte ett dugg ledsen över att komma ifrån gymnasiet, detta har varit några av de värsta åren i mitt liv, man började på en skola man trodde så gott om, men visade sig vara de motsatta.

Har även tvingat mig själv att gå en utbildning jag inte är ett dugg intresserad av.
Eller ja, den yrkesutbildningen jag får är ju faktist något som faller mig i smaken, men det vi har "lärt" oss i skolan har inte varat av något intressant för min del.

Har haft praktik nu i 3 veckor och de har nog faktist varit de bästa praktik veckorna jag haft under dessa 3 år, ledde även till ett sommarjobb, och så hoppas jag på kanske en anställning sen, det hade varit sjukt kul :D

Har även sån beslutsångest vad jag ska göra dagen då vi tar studenten, hade planer på en lite större fest hemma hos mig, men känner att jag inte riktigt orkar med det nu, så då är ju frågan vad man ska göra istället?

Om man kallar sig för jättenära vänner/bästa vänner. Så ska man väl inte behöva känna sig tvingad till det?
Hörde jag inte av mig så fort jag kom till pojkvän (de var dom gångerna vi kunde ses) så gav hon mig känslan som att jag var en värdelös vän.. vilket resulterade i att jag slutade säga när jag kom dit o sa bara när jag väl kände att jag orkade att jag hade kommit dit. Kanske lite fattigt, i know..
Men på riktigt, vi är inte vänner längre, enbart för hon trodde att jag va med hon en gång bara för jag skulle få slippa va själv men så var det inte och förklarade det till hon också men de går inte in i huvudet på hon.. och nu får man skiter för man inte hör av sig.. Kan ju inte direkt påstå att man blir så sugen på att höra av sig, när man känner sig tvingad.
Äkta vänskap för mig och sån vänskap jag värdesätter högst är en sån vänskap där man kan gå flera dagar/månader eller kanske till och med år innan man hör av sig men allt är ändå som vanligt.
Men allt jag gör blir ju ändå bara fel i slutändan ändå:)

känner att mitt liv är så kul nu.. tyvärr börjat skolan igen.. och har typ inga vänner, bara dom jag umgås med i skolan och dom jag är med när jag är hemma.. så när jag är här i rättvik efter skolan är typ bara o äta mat sen ligger jag i sängen resten av dagen.. så jävla tråkigt.. :(

Imorgon så flyttar jag äntligen ut från internatet på min skola, jag har längtat som fan efter det här och hade önskat att det hade hänt tidigare! Men jag går ut på 6 veckors praktik nu sen är det sommarlov. Dock ser jag inte fram emot praktiken, men vad vet jag det kan ju vara skitkul också?

Ända tråkiga med min praktik är nu att jag ska vara hemma i 2 veckor för jag ska ha min praktik i Hedemora, vadfan ska jag göra efter jag slutar? har ju typ inga vänner hemma i lilla skäve längre :( Sen dom sista 4 veckorna ska jag vara i Borlänge och då tror jag att jag sover hos Robin (min pojkvän) för jag har enklare att ta mig till Borlänge då, och då kommer jag ju ha alla mina vänner i Ludvika att umgås med om dagarna och det är ju skönt. Ibland önskar jag bara att allt vore som förut och man hade kvar alla vänner som man en gång i tiden hade, men ingenting varar ju för evigt.. Eller?

Jag älskar också att sommaren verkligen är på gång, man märker det verkligen vissa dagar, dock inte som gårdagen och idag då det har snöat/haglat..
Längtar som fan tills i sommar och jag hoppas jag får sommarjobbet jag sökt så jag kan få lite pengar som jag kan ha roligt med på sommaren, sen har jag också köpt biljetter till Freddy Kalas på liljan i Juli, det kommer bli så jävla kul!:D
Jag kommer också förhoppningsvis spendera mesta delen av sommaren i Ludvika, det ända jag vill hem till Säter och göra på sommarlovet är ju Säter cruisingen, den går inte bara att missa. Det har ju gått och blivit som en tradition genom åren.

Längtar också som fan tills på lördag, blir ju o festa i Ludvika, antingen hemma hos mig och Robin eller hemma hos majsan, och sen blir det förmodligen utgång, dock det som är lite tråkigt med Ludvika är ju att dom har en nattklubb och dom gångerna jag har varit där så har det inte varit mer än 10-15 personer.. Tur nog finns det en liten pub bara några meter ifrån som alltid har mycket folk och en trubadur som spelar klassiska låtar som man fått höra under sin uppväxt. Men hade ju dock hellre velat att alla dom människorna va på Flow (Nattklubben) istället för det är ju alltid lite roligare med ny musik och så kan man ju dansa lite mer också haha xD Majsan brukar helst inte vela gå till Selmas(den lilla puben) för hon tycker den musiken är tråkig och jag förstår hon, alla har ju inte samma musik smak. Så vi får se hur det blir på lördag, antingen Flow eller Selmas. Dock så spelar Linus Svenning på Flow på lördag och jag har inte lust att betala pengar för att gå in där för o se på han när han spelar, gillar varken han eller hans musik.

Känns som vad jag än gör så blir allt bara fel, hade äntligen blivit sams med en väldigt saknad vän, men hon har missuppfattat mig totalt o nu tror jag hon hatar mig igen.. Fan jag hatar det här..

just nu, så hatar jag mig själv, min fittskola, mina "VÄÄÄÄÄLDIGT ÄKTA VÄNNER" och bara allt och ingenting.. Jag bröt ihop i söndags med både ångest och panik och lika nu.. jag vet inte vart jag ska ta vägen.. jag har snart bara 1 år kvar i skolan, men vafan, jag står ju knappt ut? Jag vet inte hur man ska göra, jag vill hoppa av mer än allt, men jag vill ändå inte för då känns det som att jag misslyckas med ännu en grej i mitt liv och de har jag ingen lust med eftersom jag redan känner så väldigt ofta.. VARTFAN ska man ta vägen eller göra när det är såhär.. jag vill bara lämna dessa falska fittmänniskor med ett leende på läpparna och be dom dra åt helvete och flippa fingret åt dom, för jag hatar dom verkligen mer än vad det går att förklara... ända anledningen att jag umgås med dessa 4 hemska människor i skolan är ju för att jag har ju knappt någon att vara med förutom dom TYVÄRR.. usch vad jag hatar allt detta..


vadfan ska man göra?! :(

Jag tycker inte om att vara hemma längre.. den ända positiva är väl att man får träffa mamma och pappa..
men jag har ju liksom inga vänner häromkring längre känns det som, eller jo jag har vänner när jag har cigaretter osv, annars är det helt dött.. Blir så trött på såna människor! Därför är jag så jävla glad över alla mina vänner jag har i Ludvika, dom är så underbara och fan så mycket bättre än nån av alla vänner jag någonsin haft, för dom går inte en bakom ryggen och håller på och fjantar sig.

åh.. blir så arg. Sen fattar inte min pappa att jag inte har några vänner här hemma så han typ står och skriker att jag ska skaffa ett liv istället för att jag ska sitta inne på mitt rum hela tiden, men är ju lite svårt att göra något annat när man inte har några vänner och dom man skulle kunna umgås med iallafall är på fest.. så allt skiter sig bara.. åh blir så arg så jag kokar.. jag bestämmer väl själv vadfan jag gör om dagarna? eller? Usch nej gud vad jag vill tillbaka till Ludvika, tillbaka till Robin och tillbaka till dom där vännerna jag faktist saknar!