Alkohol?

Såhär är det: Jag är livrädd för alkhol

Livrädd att bli full. Livrädd att spy. Livrädd att umgås med folk som dricker (när de dricker alltså).
Jag får en sån himla panikkänsla när någon berättar att de haft sin första fylla. Det fanns en period då jag var beredd att avbryta ett förhållande om personen jag var med skulle börja dricka.
Jag behöver inte uppläxas. Jag vet att man inte blir en annan människa om man tar en öl då och då. Jag vet att bara för att man "börjar" dricka så betyder det inte att man hädanefter går på fest varje helg och dricker sig stupfull. Jag vet att man kan umgås med personer som dricker, när de dricker, utan att själv dricka och ändå ha det mysigt.
Grejen är den att jag inte ens vet varför jag får sån himla ångest av att andra runt omkring mig konsumerar alkohol. Jag har ingen tragisk familjehistoria med alkoholism inblandad. Jag vet inte varför jag är så rädd. Har funderat på om det är rädsla för att förlora personer, eller att de ska tappa intresset för mig, men jag vet inte.
Jag börjar komma in i den åldern då det är lagligt att dricka för 50% av mitt umgänge.

Jag ville mest skriva av mig och undrar om det finns någon som känner igen sig?
Puss alla fina EC:are!