Jävla nattjävel.

Lyssnar på mysmusik och lyssna på Dianas purrande. Hon snarkar inte, hon purrar. Som en katt, ni vet.
Vill gosa ner mig hos henne, men är rädd att hon vaknar... Hon är ju så fin när hon sover, det lilla livet.

Hur som haver, har varit i Halmstad, och det var kanonfint. Hade utan problem kunnat flytta dit.
Men nu, när man har kommit tillbaka till Älmhult, så vill jag bara härifrån igen. Bryr mig inte om vart jag åker, bara jag åker någonstans.
Wanderlust, hej.