Från spjuten i Hastnings till en kula i Irak

Blev att jag skrev lite igår kväll. Som vanligt var det på mobilen. Tur att den finns för jag gillar inte papper och penna. Utan mobilen skulle jag nog dikta.

I alla fall här är dikten:

Från spjuten i Hastnings till en kula i Irak
Fortfarande samma sak
Vi är barbarer eller är det bara ledarna?
När en människa fått en viss mängd makt slår det slint i ledningarna
De vill skapa fred med våld
Eller gör de bara det för sin sold?
Fanatiker på båda sider
Tror alltid att de andra anfalls planer smider

Likadant i all tider och vi har inte lärt oss något?
Måste vi ha något att slås mot?
Eller är det bara pengar bakom det hela?
Alla vill ha dom utan att dela
Utan krig skulle inte vapenmagnaten
Ha pengar till lyx bilar och så klart maten

Kan vi människor inte öppna ögonen
Och nej vi kan inte lösa det genom en väpnad rörelse
Den ändå gång vi människor inte kommer att kriga mot varandra
Så måste vi ha riktat vapen mot några andra

Tyvärr…