Åååååå ( cw tmi personligt skit)

E så inaktiv sry... har det så jobbigt nu, är uppstressad och orolig typ för jämnan. Har fått Elvanse utskrivet och tar det istället för concerta, funkar bra hittills men tror set bidrar till atr spöka med mitt psyke lite. Hoppas det går över, orkar intw vara orolig och låg.

Har grejat med mammas hår typ hela dagen, bortsett att jag var och åt middag med A + hans mamma. Det var trevligt, vi käkade sushi. Jag kom för sent för jag fick inga notiser när Anton skrev att hon var påväg.. och att hon var där.. och när han ringde på messenger. Ångesten. Men det löste sig, och mamma körde dit mig osv. Så var han med hem till min mamma en sväng.

På kvällen så bråkade vi lite. Är så himla dumt för jag tar upp nåt för att han ska förstå mig o vad som händer i mitt huvud atm. Alltså jag är ju svår att leva med pga extremt förhöjda känslor osv och nu är jag i en låg period och då blir allt värre. Jsg försöker beskriva för honom så han ska veta vad som händer och vad jag känner när jag blir ledsen över "onödiga/konstiga/whatever" saker. Men så blir det alltid fel för han tror jag försöker säga str han gör fel och ska förändra sitt beteende osv.. blir så dumt. För det är ej vad jag menar.

Han gör inte något fel, det är jsg som är extra känslosam och jag vet att saker blir tokiga pga det. Vill bara att han ska var medveten. Men blir fel. Det är jobbigt. Vill inte att han ska tro att jsg vill förändra honom, att jag tycker han behandlar mig fel för det gör han verkligen inte. Jag förstår intw mina egna känslor väldigt ofta. Sen har mina beskrivningar motsatt effekt och uuugh.

Men ringde honom innan det urartade helt och då redde vi ut allt och jag förklarade detta, och sa det att även om han varit annorlunda som person och fungerat på samma sätt som mig (för vi fungerar och tänker heeelt annorlunda) så skulle dessa saker ändå hända, att det är jag som är sjuk bara. Atr jag är i en process. Han sa atr han inte tänkt på det viset som jag förklarade. Hoppas det blir bättre med detta nu.

Har det så himla himla himla bra med honom och jag är så glad och mår så mycket bättre än vad jag gjort ca någonsin ärligt talat. Såna här anfall som jag får är sånt som kommer hända pga sjukdom, det kommer fortsätta hända tills jag funnit mig själv och blivit kompis med mig själv och börjat förstå mig själv. Anledningen till att jag ens tjatar om att beskriva osv för honom är ju för hans skull.. jag vill att han ska förstå. Jag vill intw göra illa honom. Beskrivningarna är intw för min skull. Så änså blir set fel.

Suck. Är helt utmattad. Men ja. Vi har löst det för nu. Nu har jag kommit på ett sätt att förklara för honom vad jag menar i alla fall. För atr sluta beskriva tror jag intw är ett bra val. Det är aldrig bra att må dåligt i hemlighet och låta sin partner gå och undra varför, tror jag. Även om det dåliga måendet är pga anledningar han intw förstår för str han inte är som jag. För att hans känslosystem inte är lik brett, förhöjt och lättriggat som mitt. Det löser sig.

Shit vilken Wall of text med bara en massa (säkert osammanhängande) skit. Oh well, behövde väl spy ur mig lite. nu ska jag sova. Imorgon ska vi åka båt med Tomas.