Life...

Känns som att hela mitt liv går åt helvete just nu...
Mitt nyår började lagom bra med att jag gick och tränade första jag gjorde nya året, men så fort jag kom hem så gick det utförs.
Ca en halvtimme efter att jag kom hem (runt 7 eller 8) så kommer min syster ut till vardagsrummet där jag sitter och storgråter och då jag frågar vad som är fel så lyckas hon inte få fram mer än snyftningar så istället håller hon fram sin arm.
Hon hade skurit sig, såret var djupt. Så jag reagerade med att hålla ihop såret och väcka min mor.
Sedan så tog det EN TIMME att övertala min syster att åka in och sy såret, tog "bara" trekvart att övertala min mor till att försöka få min syster att åka in.
Då vi väl var på sjukhuset så behövde det tydligen 4 eller 5 stygn, jag kommer inte ihåg.
Just det, tydligen hanterade jag allt så bra att läkaren frågade om jag jobbade inom sjukvården. Är nog för van vid om att ta hand om folk som skadat sig...
Sedan så har både min mor och min syster totalt deppat ihop, vilket gör att det känns som att jag som vanligt måste vara den starka med ett leende konstant påklistrat och inte får vara svag. Och nämnde jag att jag aldrig får tack för att jag försöker ta hand om min familj? Blir snarare bara sedd då jag är nära att totalt bryta ihop eftersom att jag beter mig argt mot mi n familj då eftersom att dom inte får se mig svag. Jag menar om dom såg mig svag så skulle dom inte kunna stötta sig på mig.

Behövde bara få det ur systemet...