Kärlek?

Det spelar ingen roll.
Det blir riktig kärlek.
Om du älskar någon som du själv blivit kär i.
Var ärlig mot dig själv.
Strunta i vad andra säger.
Hur kan man vara säker?

Kärlek är natt och dag, precis som mörker och ljus.
Alla kan se något vackert med natten och dagen.
Och de båda är motsatser till varandra men de förblir ändå vackra.
Vadå natt och dag?

Man ser skönheten i vad inte andra ser, precis som man gör med människor.
Man ser något speciellt och vackert i någon.
Något riktigt speciellt som får någon att älska någon så grymt mycket.
Men hur kan man vara säker på det?

Du känner dig säker och beslutsam när du blir kär.
Precis, som att man är säker på att snö är vit.
Eller att solen är gul.
Men om man ser in i någon ser man något mer.
Om man kollar närmare solen, så ser man att solen brinner och kokar av lava.
Man ser hur vackert något är utanpå men ser inte helvetet inuti.
Var det inte kärlek vi pratade om?

Jag menar att skönheten är inte alltid utseendet, den finns också kärlek inuti.
Man ser inte hur snäll och hur dum någon är.
Man känner det.
Vadå känner?

Man känner när man tar illa upp av ord som någon säger.
Man känner när man blir glad över att någon kramar en.
Men är inte det känslor?

Känslor hänger ihop med kärlek.
Det är som en skola utan lärare eller en chokladbit utan kakao.
Om man var utan kakao, så skulle det inte vara en chokladbit.
Vad skulle det vara då?

Det skulle vara kärlek utan känslor.
Vad är kärlek då?

Något du känner.
Precis som kramar och ord.
Vad finns det mer?
Något du ser.
Som du ser och tänker när det är natt och dag.
Är det allt?
Nej, det är det du tänker och vill själv som det handlar om.
det är kärlek.