I Lajk trainz
En helg i ingenstansen.
Efter en helg i ingenstansen med folk man knappt känner.
Slänger man sig på tåget hem, det rullar å skramlar på.
Samtidigt som ångesten rinner över en.
Vilda nätter med för många gröna öl, uppskrapade knän, hångel, sömnlöshet.
Skrikandes på månen.
En blinkning och man är hemma, desperat försöker plocka ihop sitt liv igen.
Livet som en skiva som fastnat på samma spår.
Ett spår som sakta men säkert, gör en galen.
Dock ingen panik över detta, i ett desperat skratt kommer man på att:
det redan är försent.