Stoppa mig Juni (lilla ego)

Ibland känns det som om jag är osynlig.
Jag menar, har någon mer än jag någonsin känt sig så bortglömd?
När man bara sitter där vid alla andra och känner sig osynlig när ingen lyssnar eller pratar med en.
Nästan så man kan gå igenom folk.
Ibland vill jag bara försvinna, börja om på nytt.
Flytta till en annan stad, skaffa nya vänner.
Starta om livet.
Eller, så kan man bara önska att det fanns en omstart knapp någonstans.