Två år sen

Tänk, idag för två år sen flög jag på små rosa moln. Jag var så lycklig. Jag lös och flög. Jag kunde inte sluta le. Tidigare mådde jag jätte dåligt, jag levde med ett svart moln över mig, jag hade också en stor tung väska på mig som tyngde ner mig.
Varje dag var en kamp för mig. Från att jag var 14 har jag velat ta livet av mig varje dag, jag trodde verkligen att livet inte var någonting för mig, jag behövde inte leva, folk skulle må bättre om jag inte fanns.
Men du! Du fick mig att lyftas upp, du fick mig att förstå att världen är till för mig också, jag är lika mycket värd som alla andra.
Du har gett mig mitt liv en mening.
Du har gjort mig till en hel människa.
Känslorna jag har för dig går inte att beskriva. Jag älskar dig lika mycket om inte mer nu som jag gjorde för två år sen.
Jag trodde verkligen inte att det skulle gå så här långt.
Jag trodde verkligen inte för två år sen att jag skulle vakna upp med mig vid din sida idag.
Det jag ville säga med det här är att jag är så sjukt jävla glad att jag har min pojkvän, att han får mig att må bra.
Ingen annan, bara han som kan få mig att må så här bra.
Tack för att du finns, du är så sjukt värdefull för mig, du är mitt liv, min pojkvän, min ÄKTA SANNA KÄRLEK!<3
Älskar dig älskling!<3
Här är ju ett bra slut men det går inte att sluta! Jag kommer ihåg alla minnen. Första veckan när vi bara låg i sängen och lyssnade på en spellista från din Spotify. Därifrån kommer vår låt, when the children cry, när vi var i stugan i Riddarhyttan, när vi var i indiska rummet, när vi åkte moppe fram och tillbaka och tävlade med varann och körde om varann, när jag nästan åkte in i en brevlåda(xD), när vi sov i bilen under en midsommar. Jag kommer ihåg när vi mös vid brasan den första maj och när alla kallade oss turteduvorna på hundklubben. Jag kommer ihåg när vi åkte med min familj till Gustavsvik? Vi har tusentals minnen under det här två åren och vill ha ännu fler med dig!
För alla som orkat läsa det här vill jag bara säga att jag älskar min pojkvän så sjukt jävla mycket och så fort jag är ifrån honom så svider det i magen av saknad.
Han är verkligen det bästa som finns!