Under vingar.

Ibland önskar jag att jag vore mindre, kunde springa gråtandes till ett par vingar som skydda mig från allt, som även försvara mig i allt utan att be om det. Som även också skulle ta initiativet att springa till mig när jag bara har snubblat och skrapat mig lite på knät, blivit retad från andra från dagis eller förskola, m.m.
Att kunna få gråta utan att någon skulle ge dumma kommentarer.
Att känna av känslan när man mår dåligt och personen med vingarna skulle veta direkt vad som var felet utan att kräva ett enda litet ord. Sedan hjälpa en utan problem.
Jag vill vara mindre igen och inte behöva ljuga om hur jag mår.. Jag vill bli liten igen och kunna få gråta utan att andra skulle tycka det var konstigt, så man inte behöver spela glad inför alla andra.