fuck it.

Mår fan as dåligt och känner för att cutta upp alla jävla delar på lin kropp typ.
Mitt huvud håller på och dödar mig av värk och hemsöker mig och skriker om hur dålig jag är.
Jag känner för att sova i hundra år och inte vakna igen.
Fast om jag aldrig vaknar igen så försvinner ju även Matilda.. Åh. Det vill jag inte.
Hon är den enda ljuspunkten i mitt liv för tillfället.
Jag håller på.och bryta ihop totalt...
Jag börjar återgå till gamla mönster. Mönster som jag för så längesen tvingat bort. Åååååh.
Jaja nu klagar alla på att det är feta emo inlägget men ärligt talat läs då fan inte.