vad är det för fel på mig?vad är det för fel med världen?

är det fel på mig?
är jag för äcklig?
är jag för läskig?
är jag för rädd?
är jag för ensam, är min ensamhet så otrygg,så avskyvärd?
eller
är det samhället som gör oss till bovar?
är det samhället som förstör våra själar?, bryter ner vår självkänsla? är samhällets existens skapad för mörkret?
Även om mitt liv är fyllt av mörker, kan jag även se ljuset på lång distans. Jag kan beundra saker som för en annan kanske är en plåga, något kallt och blött. Jag kan uppskatta ett snöfall och dess vackra flingor som sakta faller till min kind och dess kyla, är så underbar. Den rör vid mig på ett sätt som någon annan kunnat beröra mig.
Jag kan uppskatta de mest obehagliga ting. bara för att den påminner mig om mig själv.