;/

Det har gått en vecka eller mer och jag kan knappt förstå att du gör det ännu värre..
Du var ju den person som jag har gått genom allt..
Vart tog vägen VI egentligen?
Just nu allt känns så overkligt... Känns som tiden har stannat..
Känns att du är fotfarande här fast du är redan borta..


Medans alla håller på med saker dom brukar / gillar göra, träffa kompisar, gå ut,shoppa, osv..
Jag orkar knappt göra nått, sover knappt på nätter för i minna tankar är fyllda av ångest, sorg och dig. Sitter stilla på samma ställe och har knappt lust att göra nåt,
För det spelar ingen roll på vilken ställe jag finns eller vilka saker jag ser .. Det känns att du är kvar .. För du har rört dom saker , varit tillsammans med mig på dessa ställe..
Jag kan inte se min framtid utan dig just nu tyvärr ..