Reser bort.

På Torsdag försvinner jag ett tag till Stockholm. Skönt, jag har varken spenderat jul eller nyår där, p.g.a min karls turné i Ryssland. Har alltså inte varit där på en månad, vilket suger.
Det suger att inte kunna vara med han när jag vill, eller vara med min älskade Frida när jag vill. Eller mina andra nära kompisar.
Känner mer och mer att jag måste komma bort från detta fängelse jag lever i. Varje gång jag kommer hem från Stockholm så känner jag avsmak och kvävning. Jag hör inte hemma här, har nog aldrig gjort det heller.
Och det händer mer och mer saker som gör att jag känner att jag inte har någon anledning till att stanna.

Denna staden är en inavelns boning. Folk kan inte ens tala ordentligt, jag står inte ut med denna jävla dialekten längre, även fast jag i viss grad har den själv. En fånig grej kanske, men jag känner mer och mer att ju bredare folk talar, desto mer IQ-befriade upplever jag dem som.
Och jag gillar inte IQ-befriade människor.

Nej, nu är det dags. Har högst troligen jobb väldigt snart, vilket kommer göra det hela lättare att få lägenhet, eftersom att jag och Frida har ställt oss i en gemensam bostadskö för en trea eller en fyra. Hoppas. Hoppas.