Blueberry_qucakes blogg
Tjej, 26 år. Bor i Mariefred, Södermanlands län. Är offline

Senaste inläggen
Som vanligt.9 december 2014 kl. 22:41
Helgen :'D
8 december 2014 kl. 19:02
Rubrik?
4 december 2014 kl. 21:14
TONIGHTSMSOMAMMAPAPPAOSV
4 december 2014 kl. 03:28
Bevakare.. :P
3 december 2014 kl. 22:33
Done.
3 december 2014 kl. 02:16
Den tjejen asså .-.
3 december 2014 kl. 02:04
ehsrgtjrshgbres
2 december 2014 kl. 22:26
Karin (Y)(Y)(Y)
2 december 2014 kl. 16:31
WOHO!! :'D
1 december 2014 kl. 19:16
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: Hanna Civilstatus: LetarLäggning: Bisexuell
Intresse: Poesi
Bor: I skogen
Politik: Feminist
Dricker: Alkohol
Musikstil: Allt
Klädstil: Svart
Medlem sedan: 2014-09-04
Event
Blueberry_qucake har inte lagt till några event än.
Ja du! ._.
Asså, jag har haft en ätstörning förut, och den hann aldrig bli så brutal att jag fick den på papper som någon slags diagnos.. För min vänner, och framför allt min mamma tvingade i mig mat o.s.v. Även stöd åt alla håll..
Det var drygt ett år sen nu kanske? Om inte lite mer? Hmm...
Aja skit sak samma, jag har börjat tänka oerhört mycket mer på min vikt nu, väger mig varje dag, flera gånger om dagen. Jag blir även illamående och äcklad av mig själv när jag äter now these days.. Jag äter dessutom mycket sött, typ varje dag.. Och får en känsla av att bara spy upp allt å låtsas som ingenting, bara för att få känna sig tom. Magen sväller upp (som på de flesta) då jag äter.. Vilket ger mig uppfattningen av att varje gång jag äter ser jag tjock ut.. Vilket leder till att jag tycker jag är tjock. Å vad gjorde jag nyss? Jo, jag åt mat eller något dylikt..
Har sett många, vet även många nära som haft eller har någon slags ätstörning, hört om många också.. Personer jag träffat o.s.v.. Dom var mulliga eller tjocka innan, och nu är de alla smala och mår bra, äter bra.. Ingen dog, och inget gick upp extremt av att börja äta igen. Så jag har funderat på att sluta äta, inte helt.. Men betydligt mindre, ja självklart låter det dumt och man kanske ska välja den sunda vägen och börja träna.. Men tror du inte jag försökt miljoner gånger.. Hittar alltid ursäkter till att inte gå ner till gymmet vi har.. Eller ursäkter till att inte träna med kompisar.. En läxa vi fick från skolan om att träna i 2 veckor, och sen svara på frågor, gav upp efter 9 dagar av lagom hård träning, och ljög om de andra dagarna.. Har bara frågorna kvar.
Så nu, ni kanske tycker jag låter dum i huvudet som typ satsar på en ätstörning för att sedan "överleva och lyckas bekämpa den" och sedan återstå smal.. Finns många risker som, död och ful kropp.. Eller extrem viktuppgång då man blir "frisk". Vilket man heller aldrig kan vara säker på.. Men jag känner ändå att jag vill göra det, satsar inte på att bli sjuk eller få typ anorexia eller i värsta fall spy å få bulimi. Verkligen inte.. Vill bara minska maten, och sockerintaget, och se vart det leder.. Blir jag sjuk så var det inte meningen och självklart kommer jag satsa på att bli frisk då. Låter kanske dumt, men försök och se det ur mitt perspektiv. Puss //Qucake