Beaivis blogg

God förmiddag!
Vaknar upp bredvid en god vän, jag slapp vakna upp ensam och Ångest-laddad. För oftast vaknar jag upp med första tanken; "nej.. Nej, inte en dag till.."
Men idag slapp jag det(!) Min rumskamrat, dom Vi kan kalla N. Hans Lillebror har flyttat in hos Oss på obestämd tid. Vilket är på gott och ont. Det blir dessvärre så trångt i lägenheten, men Han hjälper gärna till i hemmet och är absolut inte till besvär. Så jag kan säga att det är en tillgång att ha Han här hemma.
Idag ska jag till psykologen igen.. Men nu kvarstår ju problemet; jag kan inte åka kommunalt speciellt när jag vet vart jag ska och hur mycket det kommer ta på min energi. Tidigare i morse ringde jag psykologen och frågade om Vi inte kunde ta vårat möte/samtal i telefonen istället för att jag ska behöva åka enda dit.
Sedan tidigare är jag ju van vid gångavstånd, men nu har jag blivit förflyttad längre ut på tunnelbanelinjen.
Min psykolog var förstående och ytterst tillmötesgående och gick med på att ta samtalet över telefon. Tack Du fina människa..

Juste! Glöm ej följa;
FB-sida - https://www.facebook.com/Beaivi-Att-leva-med-psykisk-oh%C3%A4lsa-1670190539930229/
Instagram - Beaivi1
Blogg - http://beaivi.blogg.se/


// B

Jaha, då var man ny här på EC, OCH det är mitt allra första blogginlägg här. Jag har hört så mycket skit om den här sidan, men jag vill uppleva det i så fall med egna ögon.
Detta är som min öppna, blottande dagbok. Där tankar, funderingar och händelser kan förekomma. Som en dagbok helt enkelt. MEN jag kommer inte, skriva lika djupt och öppet här så som jag gör/kommer göra på min blogg.
---> http://beaivi.blogg.se/


Morgonen började kl. 07.00, vaken och uppe med tuppen! Druckit mitt kaffe, utfodrat djuren och hunnit med lite Ångest. Att hitta kläder jag känner mig bekväm idag i, är ett dilemma. Vissa dagar vill jag gömma mig, medans andra dagar vill jag synas och höras. Idag är något mellanting tror jag. Plus att det är lite kyligt.. Så man får anpassa sig. Snart är det möss-säsong och jag får äntligen bära min assnygga Carhartt mössa.
Att hösten är påväg, känns i luften. På lukten, luftens fuktighet och att det uppenbart är svalare. Det berör mig inte det minsta, jag älskar hösten. Trots allt dystert mörker så känns det som jag skiner som en sol, för på hösten mår jag oftast bättre. Det är en mysfaktor över det hela och Du har en bra ursäkt för att ligga inne och streck kolla serier.

Glöm ej att följa min Instagram; Beaivi1

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG

Här kommer jag dela med mig om mestadels tragiska saker, hur jag lever men också tips i vardagen, hur man ska orka med sig själv och livets trösklar. Se detta som min anonyma dagbok. Jag kommer berätta saker jag inte skulle berätta för någon annan, men nu kan jag, tack vare internets "anonymitet" göra detta.

På denna blogg kommer du EJ hitta;
- Selfies. Kommer inte hända, jag lovar.
- Bilder på mitt gympass, nej.
- Inte heller kommer jag fota min lunch och förklara detaljerat om hur otroligt mysigt jag har det.
- Inga "dagens outfit" eller där jag berättar hur mycket allting kostade. Detta är helt enkelt inte en sån blogg.

Däremot kan du hitta;
- Mina egna erfarenhter, minnen.
- HoppOmLivet-musik!
- Psykiska diagnoser, hur ska man leva nu?
- Olika behandlingar/medicineringar.
- År av förtvivlan och hopplöshet.
- Tips på hur Du tar hand om dig själv i stunder av svår ångest.
- Mina vardagsproblem.
- Självskadebeteende.
- Min tid på låst avdelning.
Mina tankar om livet.

I mina tidigare år önskade jag att jag hade någon som kunde dela med sig av sina egna erfarenheter av mörka detaljer, misär och att behöva växa upp tidigt. Sedan jag var 13 år har jag levt själv, idag är jag i 20-års åldern.
Följ mig och mina vilda äventyr i denna dagbok.