Gick och grubblade på en sak under hela torsdagen.
Varför känns det så jävla skumt när man inser att man bara har två arbeten kvar, sen är man klar med det tredje året på gymnasiet. Är det kanske för att man nu, efter snart tre hela läsår, blir kastad in i det som folk kallar för det "riktiga livet"? Eller är det för att man bara känner en så enorm känsla av förvirring? Vart fan tar jag vägen om jag inte kommer in på högskolan? Visst, jobb är givetvis ett alternativ, men kommer nog inte trivas så himla bra då jag känner att jag inte har rätt inställning just nu för att jobba. Så jävla många frågor..orkar fan inte. Är trött som ett as också för den delen.
Som titeln säger så var det ett tag sedan man senast skrev här. Vet inte riktigt vad jag ska skriva heller, fick bara ett jäkla ryck för att skriva av mig lite. Har så himla många tankar som vimlar runt i skallen och det har hänt för jäkla mycket på senaste tiden.
Kanske får ett ryck igen och skriver ännu ett inlägg om ett tag. Det är trots allt skönt att skriva av sig av någon anledning.
Hej och hå
Det är inte jättemånga låtar som väcker sådana känslor som den här gör.
Kan inte sätta fingret på just vilka känslor det är.
Vet heller inte vad det är, om det är texten, musiken eller helt enkelt blandningen av båda som tränger sig in i ens samvete och får en att börja tänka.
Trots att det bara är torsdag så känner jag att jag kan säga att sömnen för denna veckan är helt åt skogen.
Har inte lyckats sova mer än 1-2 timmar per natt.. Dock så har dem timmarna varit fyllda med antingen mardrömmar vilket fått mig att vakna eller så har jag bara vaknat självmant. Vet fan inte vart det här är på väg.
Kan säkerligen ha något att göra med att man känt sig äckligt stressad under dem senaste dagarna.
Varför känns det som att allt sakta men säkert bara går åt helvete? Varför ska det mesta som jag har att göra med skita sig? Bara tanken gör mig arg på mig själv, är det mitt fel? Vad är det jag gör om och om igen som förstör allt?
Ett år fyllt av massa skit men samtidigt en hel del upplevelser och minnen(bra som dåliga).
2013 var inte det lättaste året att ta sig igenom på grund av en hel del motgångar och svårigheter. Men man står ju fortfarande kvar, så att säga.
Som tur är så finns det ett par människor som får en att glömma det mesta och som får den där lilla gnistan att självantända igen. Ett stort tack till er.
Vem du nu är som tar din tid att läsa just detta inlägg önskar jag dig, ett gott nytt år.
