CandyBabes blogg

Japp idag är det prov på Franska revolutionen eller vad det heter. Vi kommer att ha två timmar på oss och våran lärare bryr sig inte om vi typ stavar namnen med typ Å bara hon förstår. Sedan är det marknad. Kommer typ sticka efter en halv timme av prov tiden. Måste ju köpa en massa presenter idag. Även en ny tändare. Och om jag får pengar kvar så kommer jag åka till sthlm på fradag och spender up dem. Fast skulle behöva köpa mat för dem eller spara. Men behöver nya kläder till min födelsedag. Men nu ska jag faktiskt ta och plugga. Något som jag trodde att jag aldrig skulle göra.

Den började bra med att jag fick sov morgon till halv sju. Blev sämre när de tre värsta lärarna skulle åka med oss till Sthlm. Vi lärde oss inget på den guidade turen på Söders höjder utan vara bara lärorikt för niorna. Och vi har prov på franska revolutionen i morgon. Sedan så stannade jag i Sthlm och kollade på jackor med det blev ett mobilskal. Sedan var det bara att försöka att hitta rätt pendeltåg. Det var ganska lätt. Men att hitta sedan var inte jordens lättaste men jag klarade det. Sedan fick jag träffa världens mest underbara kille. Så jag tvivlar på att den här dan kan bli bättre. Tänk om alla dagar kunde vara så här fantastiska.

Jaha nu så ska jag åka pendeltåg för första gången i mitt liv. Hoppas att det var mot Märsta jag ska. Men att komma hem ska bli roligt att se. Kommer nog inte att gå så bra. Men men mina tur ringar är med så det kommer nog att gå bra. Men man sak inte ropa hej förän man har kommit över bäcken eller vad man nu säger.

Hur kunde jag vara så dum att jag troded att du va den som himlen sent. Att jag aldrig lär mig. Du var så snäll och gulligt mot mig senast vi sågs. Men du är lika kallhjäratad som alla andra killar jag träffat. Att jag aldrig lär mig. Mitt hjärta är ännu en gång i tusen bitar och mitt självförtroende är ännu en gång krossat för jag vet att det är mig det är fel på. Men i stället för att du lekte med mig så kunde du ha sagt det till mig från början. För nu orkar jag inte mer. Jag borded inte åkt hem från Arvika utan hoppat framför tåget. Det hade varit mycket bättre för alla. Men det är som vanligt. Är jag glad så blir allt tio gånger värre än vad det var innan. Men nu är jag nere på botten och kommer aldrig mer att ta mig upp.
Bara för att du inte såg mina ärr så betyder det inte att jag inte har några. Mina handleder bär dem, mina lår bär dem, mina axlar bär dem, min mage bär dem och mitt hjärta bär dem. Men du lär ju inte bry dig. Du vet vem du är så jag nämner inga namn. Men det är nog dags att jag glömmer dig och att du glömmer mig. För jag dög väll inte för dig. Men jag duger aldrig åt någon. Det är väll bara att lära sig.

Sitter på tåget mot Sthlm. Är framme typ två och sedan väntar en timmes buss resa. Detta är ju ett sätt att spendera son söndag. När jag kommit hem så blir det att åka till pappa och packa för att jag ska till mamma denna vecka och sedan behöver jag köpa hårfärg och färga för just nu ser det inte så bra ut. Men det ska fixas och sedan så måste jag plugga inför ett prov. Eh jag plugga till ett prov!? Nej men har prov i morgon men struntar i att plugga som vanligt. På tisdag blir det en tur till Sthlm. Var tydligen tvunget att kolla efter en ny vinter jacka. Det är egentligen inget fel på den jag har men tydligen så skulle jag ha en ny. Men men. Ska nog sova lite nu.

Jag fick order från mitt 5åriga kusinbarn att jag ska gifta mig med Dahvie Vanity eller Jayy Von Monroe och hon frågade om de gick på min skola. Snacka om att jag gjorde henne förvirrad när jag sa att de bodde "Over the sea" det kanske var lite elakt men nu fick hon något att göra. Men nu ska vi äta.

Nu har jag kommit tillbaka från begravningen och tagit på mig mamma rollen igen. Dock är det mina kusinbarn men jag får vara typ mamma åt dem. Passa så de inte tar cigg, knivar, trillar ner från stolar, ramlar och klämmer fingrar i dörrar. De lär nog försröra min dator innan jag åker hem. Men men sådant är livet. Men nu måste jag springa å ta ciggen från den minsta.

Kom fram till Arvika för några rullar sedan. Jag och mamma bör hos min kusin hennes kille och deras två barn. Snacka om att man inte får lugn och ro. Men de har gått och lagt sig nu men det måste jag nog också göra snart. Vi ska åka härifrån kvart i tio i morgon bitti och få blir det typ två timmar i bil. Vi måste även hinna köpa någon blomma innan begravningen och när vi åker hem så måste vi köpa mat. Så morgondagen blir nog ganska lång och inte så rolig. Jag får ju träffa släkten men det är ju inte en så rolig tillställning. Men men. Nu ska jag sova. God natt.

Ja då var den sista hela skoldagen för denna vecka avklarad. Så himla skönt att våran so/svenska lärare är borta för nu fick vi sluta efter matteprovet. Hur lätt som helst. Jag fattade inte varför alla satt med miniräknare. Men men att sitta på lektionerna och skriva av facit lönar sig mer än att sitta på lektionerna och kolla fb och Instagram. Men nu ska jag hem och packa för imorgon så åker jag och mamma och på fredag är det dags att ta ett sista farväl av min morbror Gösta. Hoppas du har det bättre där du är nu för du förtjänade aldrig det liv du hade här. R.I.P

Listen to your heart. When he's calling for you. Listen to your heart.
There's nothing else you can do. I don't know where you're going.
And I don´t know why. But listen to your heart. Before you tell him goodbye.

Antagligen något jag borde. Men mitt hjärta säger tusen olika saker. Han säger att jag ska stanna. Stanna för hans skull.
På torsdag går tåger till Arvika. Kan inte bestämma om jag kommer hem från den resan eller om jag följer med min morbror på fredag. Känner honom inte men följer jag med får jag träffa morfar. Det är ju inte så många som skulle sakna mig om jag inte kom tillbaka. Det kanske är dags att säga hejdå. Men att göra det är ett stort beslut. Jag är kluven. Mitt hjärta säger en sak, hjärnan en annan, du säger att jag ska stanna. Vad ska jag göra? Varför är livet så svårt?