Seods blogg

Aldrig sett en serie, läst något, dikt eller liknande som fått mig tårögd.
Men den här slår upp något i mig som jag inte riktigt förstår
https://www.youtube.com/watch?v=vnKZ4pdSU-s

Varit vaken sen 3ish.. Somnade medan jag höll på med luren och vaknar upp till att den låter, då har jag (skillad som jag är)
råkat ringa mitt EX genom att ha ansiktet PÅ luren vilket jag inte har någon aning hur det funkar menmen.. Tur nog att hon la på innan jag vaknade till helt då slapp man ha en dryg och onödig konversation med den eländiga människan.

Jag bör inte kunna klaga på mitt liv, har familj som älskar mig. ett par nära vänner, Jobb på G, Date(r) incomming och min kk ska komma över idag.
Fast det konstiga är att jag ser inte fram emot något av det här, jag ser inte fram emot julafton, ett nytt år, födelsedag som inte är långt kvar till.
är heller knappt glad längre..
Sure klart jag kan skratta till och från till skämt eller något kul man ser på internet eller skadeglädje(bästa glädjen)
men bortsett från det så är jag inte glad, jag är helt jävla tom..

Jag saknar mitt EX. Och NEJ inte på det sättet man kan tro, saknar henne som jag saknar en kompis jag inte snackat med på ett tag. men på samma gång så är jag glad att slippa en människa som inte gjort mer än att ljuga för mig sen dag 1 av vårat förhållande, och som var nära på att vara Otrogen redan 1/2 veckor in på förhållandet.
Ja hon kan säkert argumentera mot att jag har fel men när det är dina kompisar som stoppar dig från att strula med en snubbe du träffat på dansgolvet och inte du själv så tvekar jag på att jag har fel.

Jag saknar min hundjävel som bestämde sig för att lämna den här världen för tidigt.

Känner bara hur lusten att existera sakta men säkert rinner ur mina händer, och vad jag än gör för att försöka fånga den just nu är förgäves.
Om jag ska vara ärlig är nog enda anledningen jag fortfarande lever för att jag inte vill göra min familj ledsen, vill inte göra någon ledsen.

Är dock rädd, jag är rädd för att den dagen kommer då jag är så tom att jag inte bryr mig längre... Är livrädd för vad som kommer hända om den dagen nu kommer.... Vad finns det som ska stoppa mig då? kan lova att det inte är jag som stoppar mig iallafall.

Har så mycket jag vill säga, vill bara skrika ut dem men problemet är att det går verkligen inte att få det till ord.

Nu är det såhär att för drygt 1-2 månader sen så fick mitt X en faktura hemskickad hit, skickade iväg ett sms sen började göra iårdning mig för att tagga. I samma veva som jag ska göra det så svarar hon och säger att jag ska ta en bild på fakturan.
Jag proitoserar självklart att sitta i soffan 5min extra istället för att göra det. Kommer hem sent och påverkad så går och lägger mig.
Vaknar lägger mig i ett bad och när jag kommer tillbaka så hade städerskan varit i mitt rum och medan hon städat slängt fakturan
(oöppnad så fattar inte varför dumfan gör det)
Säger detta till X och får genast en utskällning.

Nu visar det sig att hon har fått betala ~400kr mer pga betalningsanmärkning. Men är det mitt fel?
I hennes värld ja i min nej.

Hon hade tiden och chanserna att skicka ett mejl till SL och be dem om en ny faktura
Så igen.. Är det då bara mitt fel att det här hände?

Usch... Aldrig saknat något så här jävla mycket förut.. Varför behövde hon försvinna från mitt liv?
Uppskattar väldigt mycket att jag kunde vara där och säga hejdå till henne i hennes sista stund.

Sjukt tomt här hemma, visst vi har 2 små hundar till men dem verkar vara lika deprimerade som jag.
Problemet är att det var den hunden som triggade igång de andra 2 nu är det bara.. aah vet inte riktigt vad jag ska säga.
I sådana här tillfällen önskar jag verkligen att jag var troende, att "veta" att jag kommer träffa den här själen igen, för det är var jag vill mest i hela världen.
Skulle ge vadsom för att det inte skulle vara såhär men man kan inte alltid kontrollera vad som händer runt en, hur mycket man än önskar att det gick.
Gråter fan floder över ett djur, ett djur som jag lovade mig själv att jag inte ska vara ledsen när dagen då jag ska säga hejdå kommer

Inget kommer någonsin fylla hålet som finns i mitt hjärta efter dig Humlan, men vill heller inte att något fyller det hålet.. För så länge det finns så lever du kvar i mig och kommer alltid att göra det <3



Samma år som du gav denna värld 4 liv, så tog den ditt.

Drömde att jag blev dissad av Emma Stone.
Inte ens i mina drömmar kan jag få henne! </3

Träffade ju mitt X här om dagen, fick veta att hon skrivit något lång inlägg om hur otrevlig jag var osv. Din dubbelmoral flowar något extremt.
När du redan börjar jiddra på sms innan vi ses, redan där börjar jag ångra att jag ska träffa dig. Sekunden vi ses går du ifrån mig och börjar snacka i din lur, ja jag fattar att det var "jätteviktigt" efteråt men säg något iaf och försvinn bara inte.

Sen så är inte hunden jag nyss förlorat och är extremt deprimerad över det bästa samtalsämnet. "Hur är det hemma hos dig nu då, med din mor" "hur är blabla" Onödiga frågor som bör UNVIKAS!
Inte som att jag börjar fråga massor av saker av hur det är med dig efter en kompis till dig nyss tog livet av sig, vilket du också behövde jämföra att det är synd om dig att han tog sitt liv.
En person du knappt pratar med längre, som du inte pratat en enda gång under den tiden vi var tillsammans, knappt ens nämnt hans existenes.

Men det betyder lika mycket som en hund jag haft i 6 år som fick ta sitt sista andetag i min famn för en vecka sen!
Du är dum i huvudet om du inte förstår att jag inte är på världens bästa humör, speciellt när det HÄR är din första ide på något att prata om.
avgå genast

Hade precis en dröm där miss x var med i, vilket självklart alltid är mindre najs.
Titt som tätt så ockuperar denna person mitt huvud då alla tankar från "ta mig tillbaka" till "hoppas du avlider" virrar runt.
Usch har aldrig varit bra på känslor som inte är glad eller hungrig så det slutar bara med att något går snett när jag har sådanna.
Blir antingen arg eller en attentionwhore så fort saker dyker upp i mitt huvud som jag inte förstår, vet inte varför heller men när det gälller dig så är det arg som tar över.
Träffades dig här om dagen, var ganska mycket jag ville prata om men åter igen, är som ett rådjur i det en strålkastare när jag ser dig och slutar oftast med att någon lämnar den andra missnöjd på ett eller annat sätt. Sen hjälper det inte att du ska vara så arg hela tiden, ta ett djupt andetag och sen fortsätt.

jag vet att det bara är jag i denna situation av oss.
Men för mig är det verkligen för svårt att radera bort en person som under nästan ett års tid inte lämnat min sida mer än en dag, det är inte att jag fortfarande har känslor för dig (tror/hoppas jag) men jag saknar dig ändå på ett konstigt sätt.

Så mycket mer jag vill skriva men slutar innan jag ångrar mig.. tackåhej

Well.. Har börjat tänka på senaste att jag kanske inte alls älskade denna person lika mycket som jag trodde, mer min rädsla att bli lämnad samt att vara ensam är så mycket större än jag någonsin trott förut. Tror inte jag älskade dig tror bara att jag älskade din närhet.
Sen så har jag mått så extremt jävla dåligt på sistone efter behövt avliva min hund som jag inte ens kan beskriva i ord hur mycket hon betydde för mig, aldrig saknat någon eller något så här mycket förut och det är en hund jävel...
Visste självklart att dagen skulle komma då hunden skulle andas sitt sista andetag men trodde inte att det skulle vara i min famn på hund akuten 10 år tidigare än vad som skulle behövts.

Igår som kom den lilla hunden vi har in i mitt rum, letade runt och luktade överallt för att sen lägga sig i mitt knä, då brast jag ihop och ser hur hunden ligger och suckar och blir våtare och våtare runt ögonen..

Du det hände en grej.......

Råkade bli så att mitt EX följde med mig hem i fredags, och stannade till idag.
Försökte att vara iskall, och inte visa känslor vilket gick helt ok, ända tills det råkade bli så att vi låg och hon sa att det där "aldrig hände"
det fastnade ganska hårt i mitt huvud, men ja det var ett misstag men så mycket känslor som hade försvunnit vankade fram ändå, och det gör det inte bättre att hon själv tycker att det var ett misstag att hon kom.
men det ska jag också göra i guess menar det är ändå mitt ex, det är konstigt att hon ens kommer över till mig nu.. but.. shit'n stuff

Plockar bort min fina bild som jag la ner all min tid på för att den inte duger!
varför ens acceptera den från första början va, VA? VA!?!
#arg