kapitalistfasoners blogg

Jag vet att det kommer att ordna sig, men inte när eller hur. Och helvete vad ont det gör att veta att du inte vill ha med mig att göra. Jag vill att allting ska bli bra, att jag ska vara din bästa tjej och att du ska vara min boy. Jag saknar varenda samtal vi någonsin har haft, jag saknar våra "jag älskar dig" - kan man bara sluta älska någon... Sådär? Typ "fan, lägg inte i dig i mitt liv, jag hatar dig". Nä. Men du kanske kan?

Du sa, ingenting ska någonsin förstöra vår vänskap.
Nä, nä. Precis. Ok.

Förlåt

Vet inte vad jag ska skriva. Eh, ok.

...Jag lyssnar på Superchick och tänker på dig. Hur allt vi byggt upp krossades på 34 minuter. Om du bara kunde blocka upp mig från mzn skulle jag bli glad.

Jag är ditt barn.

Jag har typ 17 olästa meddelanden i min hotmail-inkorg från Sandra. Hon skickar konstiga meddelanden och bilder som ska få mig att bli glad, typ. Men jag ler faktiskt lite åt dem, skrattar till ibland. Även fast jag inte orkar öppna några mer meddelanden just nu.

Ibland har jag bara lust att skriva "Hej, jag heter Jennifer och har ljugit om min identitet. Jag är 10 år. Puss, förlåt mig nu då!". Men jag har inte ljugit om någonting, så därför kan jag inte erkänna så där. Jag har mer döljt vem jag är och det är så jävla svårt att förklara att jag inte alltid är den där glada och hjälpsamma och bekymmerslösa tjejen. Men om jag talar om hur det är kommer folk bara "äh, det blir bättre snart gumman <3<3<3" och sådant falskt medlidande är fan botten. Jag klarar mig alltid, behöver inte andra.

Jag hade en vän. Vi har inte skrivit till varandra på länge. På MSN och sådant skriver hon att hon älskar mig, och jag svarar med ett "jag älskar dig". Jag älskar henne inte längre, eller jo kanske. Men inte lika intensivt, jag har fått andra vänner. Jag tänker knappt på henne, det är inte lika roligt att prata med henne. Jag trodde att det bara var någon period, men det har varit så i några månader nu. Jag funderar knappt över att jag vill träffa henne längre... Eller jo, lite. Det kanske skulle lösa en del om vi kunde träffas och lära känna varandra på riktigt. Men vafan, det kommer inte att bli så. Det vet ju jag också.

Vafan. Här sitter jag och gnäller. En stor applåd till Sandra som är bigmammig och käkar hamburgare på BK:an. <3 Utan Sandra, Em, Adrian och Pandah-Elin vet jag inte vad jag skulle göra. PANDAAAAAH. <-- Var tvungen. :c

Sandra, jag älskar också apan Ferdinandeo och hans kossa Drumedareno.
Em, SLUTA DRICKA COCA-COLA MED ZERO - DET SKA VARA COCA-COLA UTAN ZERO FATTAR DU VÄL!
Adrian, we're underground. Du är bäst
Elin, din kajalsminkning får mig att vilja pussa dig. På nosen...Ew.

/dratatatata

tror inte det är sant. vill bara vakna upp ur drömmen.
men det är ingen dröm.
j iofpdeåfok sur, arg, ledsen. på samma gång.

dra åt helvete

Jag har många minnen med dig.
Pussa statyeer, coca-cola med zero (utan zero ska det vara), studsmattan at your place, "Hihihi bussar är så guppiga", min failade put jah mah-franska, när vi ringde till Sandra och var helmysiga, när jag följde med dig till första dagen på gymnasiet och vi åt glass efteråt för att fira kostymnissarna (älskar't), "Vad ska min modell på gosupermodel hetta? Em, Em... EM! Med rak punkt i luften före!", när du kaxade mot hon, lilltjejen. När vi var inne på Kamrat och fnissade åt peddoteddybears, leksakerna på BR som du blev kär i. När du mms:ade en bild på dig som pandapoppare, åh ja. Minnen.

Jag älskar dig, Emma. Även fast du inte är en poppare.

Första skoldagen sög. Hoppas att det blir bättre imorgon. Första skoldagen brukar ju vara tråkig och seg, man gör ju ingenting. Fick skåp nummer 717, hade gärna fått 747 istället. Kent. <3

Emmis kanske kommer hit i eftermiddag, får se! Hoppas det. Ensamheten gör mig svag.

Jag sitter och lyssnar på The Fray och är lite smått bra.
Saknar folk.
Ska på bio i eftermiddag, Bröderna Karlsson. Blir väl okej. Bättre än att vara hemma i alla fall.

Take back the city

Jag är bra. Jag tittar på tågbiljetter. Dyrt som as.

Kommer aldrig komma dit jag vill.

Åker bort imorgon och kommer hem den 23:e. Ska bli skönt att slippa all skit ett tag. Kommer fan inte sakna er.
Blä. Hatar stället jag bor på. Vill bara bort härifrån och aldrig tillbaka.

Ta hand om er, EC-människor.