Riktigt namn:
Simon Misanthrope Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Slåss
Bor:
Inte valt
Politik:
Kommunist
Dricker:
Inte valt
Musikstil:
Hardcore
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2009-01-19
"The world is more fucked up now than it's ever been,
but more people care less" - Johnny O'Callaghan
Vissa tycker att jag är löjlig osv, för att jag tycker en massa. Och för att jag kanske på vissa punkter ändrat åsikt. Men är det inte bra att ändra sin åsikt till det bättre? Ibland ändras man. Jag är inte samma person nu som för 7 år sedan.
"Jamen klaga inte på oss Simon, du rökte förr"
Ja, jag började när jag var 15, för att jag trodde att man var lite cool om man rökte, och min dåvarande flickvän rökte.
Det finns inget coolt med att röka. Du betalar dyra pengar för att suga in rök (!) i lungorna. Tänk efter lite så hör du hur löjligt det låter.
Jag tvärslutade för ca 3 år sedan. Det var nog en av de jobbigaste veckorna jag har haft, men det var värt det. Förra sommaren fick jag återfall och började feströka igen.
Sen ringde min mamma och grät. Hon berättade att hon hade fått Kol av allt sitt rökande.
Nu ska jag aldrig mer ta en cigarett (peppar, peppar, ta i trä).
När jag var yngre så trodde jag på att det fanns en gud. Något som skyddade oss. Någon som vakade över mig. Någon som inte gillade att man svor i kyrkan (jag förstod aldrig riktigt vad han hade emot det. petitesser).
Jag skyller till viss del på alla kristna band. Underoath, The Devil Wears Prada etc etc.
Genom en idol-dyrkan så tar man till sig allt de säger, utan att reflektera över de negativa aspekterna, eller ens ifrågasätta någon slags trovärdighet: "är detta bra för mig, för mig omgivning?"
Det tog mig några år av mognad, insikter och sunt förnuft att inse att det finns ingen gud där uppe, eller någon annanstans heller för den delen. Och finns det en gud så är det en väldigt grym varelse, som i det närmaste skulle kunna liknas vid sin motpol, djävulen.
För jag ser inte hur min gud skulle kunna betecknas som älskande när folket i hans namn går emot homosexualitet, startar krig, självmordsbombar, könsstympar, utför hedersmord etc etc.
Islam, kristendom, whatever. Det är vansinne, vad du än tror på.
Religon är som en bajskorv, fast folk vill intala dig att det är en chokladtryffel.
Även de som anser sig vara "de goda" religösa stöder ändå i det stora hela en makt som är snedvriden och ondskefull. Du kanske själv inte tror att kristendomen är hemsk när du bor här i sverige. Men i USA tvingas unga kvinnor att behålla sina oönskade barn vid tidig ålder och söner får stryk av sina fäder för att de är homosexuella.
Är det något ni vill säga att ni är en del av?
Det är lätt att bli vilseledd, men det är inte så jävla svårt att bättra sig.
Jag känner faktiskt tyvärr folk som varit där och "köpt sex för skojs skull". Enligt dem så gick det "väldigt fint och proffsigt till" och var inte alls så smutsigt som det målas upp.
Jag tvivlar starkt på att människohandeln är fin.
När jag var liten trodde jag att alla låtar i världen handlade om kärlek.
Idag vet jag inte vart min pappa bor.
Min syster frågade mig förra veckan, men jag hade inget svar.
Mamma får hans post, och ibland sover han där.
Men hon vet inte heller vart han bor.
Hon frågar inte, för hon vill inte ha något svar.
Avslutet är för svårt.
Ibland pratar pappa om vädret.
Jag vet inte om jag har blivit en pretentiös jävel när det kommer till musik.
För 3-4 år sedan stod jag i en replokal och övade in synkroniserad headbanging till breakdowns. Jag spelade musik för kids som hette br00tal_murderkid_94. Jag hade flipcap och tyckte att Chelsea Grins brutala texter var det coolaste som fanns.
Jag är så jävla glad att jag inte står där idag. Inte för att jag ångrar det, utan för att jag inte saknar det. Såhär i retrospekt så ger det mig såklart perspektiv på mitt musikspektra, för jag kan fortfarande uppskatta att gå på Metaltown och lyssna på någon Bring Me The Horizon-låt. Men i största allmänhet vill jag inte komma ihåg att jag har varit en br00talkid.
Något av mina allra största musik-ögonblick var att se La Dispute i Oslo i ett litet rum med ca 25 personer i publiken. Efter spelningen går jag gråtandes fram till Jordan (sångaren) och säger att jag älskar dem. Han kramar mig och svarar "Nah man, I love YOU!".
I mina ögon är La Dispute allt det som musik ska vara: ärligt, från hjärtat och vackert.
Mitt band Eldstad spelade förband åt uppsala-bandet Domarringen förra helgen. Jag grät nog ungefär halva deras spelning för att det var så jävla fint, och att de har en sådan jävla passion i det de spelar och sjunger.
Jag har i dagens läge svårt att lyssna på musik som inte är "smart", musik som inte säger något.
Vissa klagar på att de jag lyssnar på inte kan sjunga/skrika. Jag i min mening tycker inte att "Bitch, I wanna cut you when you suck my dick. You're so dead" är en speciellt bra låttext.
Jag såg inte det stora i Håkan Hellström när jag lyssnade på hans röst, men när jag hittade hans energi och läste hans texter så blev jag kär i honom.
Snöa inte in er på att det ska låta så jävla bra. Försök hitta något som känns bra istället.
Jag är så jävla trött på att det ska daltas med knarkare.
"Det är synd om dem/de mår inte bra/det är en sjukdom"
SO FUCKING WHAT?!
De har skrivit på sin dödsdom och svårare än så är det inte, även om det är en lång utdragen död.
Jag hyser ingen sympati för dem. Ingen jävla respekt alls.
Om jag slänger mig ut för ett höghus och ångrar mig mitt i fallet så kan jag inte förvänta mig (än mindre kräva) att någon ska stå där nere och fånga mig i sin famn.
Vi vet från tidig ålder att man inte ska knarka. Vi vet hur farligt det är. Vi får det svart på vitt: "DROGER DÖDAR" Om någon håller upp en heroinspruta framför mitt ansikte och säger "om du använder detta så kommer du dö så småningom" så tänker jag såklart inte sticka den i armen. Men är du så dum så du gör det, då är du fan inte mitt ansvar.
Snälla staten: Satsa inte så jävla mycket pengar på rehab. Det är ju tydligen den förebyggande informationen som suger.
Blir så jävla trött på att ALLA är rasister, mer eller mindre. Jag kan inte sympatisera med er, alls. Det gör ont i huvudet på mig.
Visst, ingen ska särbehandlas, det är jag helt emot, men ligger det inte i människans intresse att alla ska få ha det bra? Eller är vi helt enkelt för egoistiska?
Rör det dig i ryggen om en annan individ från ett annat land får det bra? Jag mår sämre av att veta att folk har det dåligt, men det kanske bara är jag.
Enda skillnaden mellan dig och han är att ni är födda på olika sidor gränsen.
Sen kan alla vara onda människor. Men gör inte skillnad på nationalitet, det är individen som räknas.
Jag bor i ett av de mest invandrar-täta områdena i Göteborg, men jag har nog än så länge inte känt något hot från en "blatte" här. Två gånger har jag varit rädd, och det har varit pga tjackade anabolstinna svensson-killar som ska slåss.
Men sitt gärna och lek nynazister på internet. Det är ni som borde bli hatade, inte flyktingarna.
Gräset vore grönare om det inte fanns några sidor.
Har ni hört talas om Invisible Children? Alltså, jag menar innan den här veckan.
Och nu donerar ni pengar till det? Alla sväljer fan allt som folk länkar på facebook med hull och hår.
Ni tänker inte källgranska något heller? Nä, bra. Naiva idioter..
Nu säger jag inte att Kony inte är en ond man som behöver stoppas, men ni tar första bästa alternativ, en snyft-dokumentär av ett skumt företag som uppmanar er att skänka pengar. För helvete.
En stor del av pengarna går till militären i Uganda, som till stor del är lika vidriga som Kony.
Tanken är god. Men organisationen och handlingsplanen är rutten. Innan ni donerar pengar och ger stöd åt denna galenskap beakta följande:
* Endast 31% av alla pengar går till deras välgörenhetsprogram, om man faktiskt gör en vettig uträkning som INTE är deras egen. Det är otroligt dåligt. De flesta aktade organisationer ligger på över 90%.
* De förespråkar direkt militärt ingripande (skoningslöst våld), och ger ekonomiskt stöd till den ugandiska armén och andra militära styrkor som åter och åter igen själva anklagats för våldtäkt och plundring. Här är ett kort där ledarna poserar med vapen jämte Sudans befrielsearmé: http://4.bp.blogspot.com/_-PnDZmngAhM/Sa_KBGNySiI/AAAAAAAAAJY/uBOfiAysghs/s1600-h/IMG_2941.JPG
* KONYs armé befinner sig i princip inte ens i Uganda. Därför är det även idiotiskt att stödja den militära regimen där, som inte har någon auktoritet i andra länder, plus att man då samtidigt ger makt åt Ugandas korrupta president som själv personligen ansvarar för MILJONER döda. Styret i Uganda är fullt av människor som antagligen är lika illa eller värre än KONY.
* Vad tror ni kommer hända när KONY blir pressad av militära aktioner? Tror ni han ger upp? Nej, han kommer strida till döden, och han kommer att använda alla tillgängliga barn som köttsköldar och gisslan, d.v.s. om barnen inte redan uträtt blivit hjärntvättade att skydda honom med livet.
* Vi angriper problemet på helt fel sätt. Vi har makten av en hel värld genom denna virala snyftkampanj och vi riktar vårt fokus mot EN individ. Sanningen är den att det inte kommer göra någon signifikant skillnad. Problemet är egentligen mycket större, och försvinner INTE för att vi donerar lite pengar hit och dit och känner oss duktiga, eller för att en hop med människor samlas på film med skyltar och beundrar varandras godhet.
Invisible Children är en organisation som borde granskas riktigt jävla noga.
Något av det roligaste och mest frustrerande man kan stöta på är hobby-rasister som använder sin avsaknad på religös tro som ett argument för varför folk ska utvisas.
Oftast saknar de helt kunskap inom religon också. Nyss sa en på min facebook "den där guden mohamad"...
Detta argument är bara bortförklaringar för sin svennerasism. För om de vill utvisa alla med religös tro så kommer garanterat någon i deras släkt också utvisas. Mormor, faster eller någon. För vi svenskar har ju faktiskt också en religon i grund och botten, som också är ren skit. Men förbises den kanske?
Och till sist, en stor del av rassarna i sverige stavar som krattor. Varför klagar ni på nysvenskar när ni inte ens själva kan lära er det svenska språket?
"Ingen ska bli utnyttjad på grund av mig.
Det är så min livsfilosofi är.
Jag har så fruktansvärt mycket frihet
men den slutar där en annan människas frihet tar vid
eller ett annat djurs frihet tar vid."
