Riktigt namn:
natasha Civilstatus:
Singel
Läggning:
Homosexuell
Intresse:
Musik
Bor:
Själv
Politik:
Inte valt
Dricker:
Juice
Musikstil:
Inte valt
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2011-02-03
Jag har lärt mig att alla som är i Köpenhamn heter Elin (eller så är jag bara dålig på danska).
Lurade nån kille att köpa godis till mig sen bjöd jag honom på vodka men han trodde det var vatten först, sen stack jag och hans hjärta brast för han trodde han skulle få sex lol nej
Seriöst dock aldrig varit med om att så jävla många killar som försöker "ta kontakt" som ute i köpenhamn. Blev till och med förföljd flera gånger i flera minuter trots att jag ignorerade när dom pratade med mig
Det är äckligt och obehagligt
Drömde att min ex som alltid vet bäst o kan allt skulle lära mig hur man skurade golvet när vi skulle städa men jag sa "jag jobbar faktiskt på hunddagis jag tror jag vet hur man skurar golv!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!"
aa
bup typ dumpade mig fasst dom lovade göra uppföljning på min medicin
fick en samtalskontakt men träffade bara henne en gång för sen bara "oj du är ju 18 nu hejdå"
har slutat ta medicinen för kan inte binda mig till nånting och nu har jag ingen medicin men har ingen vårdkontakt för väntar på att få komma till unga vuxna kunde bup inte fixat det tidigare liksom jag är döende, på riktigt.
lever på lergigan & zyprexa typ sen sover jag ute vid fyrisån och går runt på stan mitt på natten & dissocierar kan inte komma nån nära för då blir jag galen och saboterar allt så att jag kan få seperationsångest och tycka synd om migsjälv
så allt är lika bra som vanligt!! fortfarande döende!!
5 år på öppenvården aldrig fått nån hjälp bara "men va ska vi göra ???? :S"
och allt det här med lss boende pga "autistiska drag" är väll egentligen bara en lögn dom flesta är här för vi har andra psykiska problem vem är ens här för att den är autistisk och behöver "hjälp i vardagen" de e inte därför vi hamnat här personalen säger liksom själv att jag bor på iduna för att jag är instabil
tror fortfarande jag ej är autistisk har bara för mycket ångest över allt för att prata med folk för vad dom än gör betyder ju det att dom hatar mig!!
tack för att du lyssnar
min enda vän
ec bloggen
//333333333
:)
Ok så flera på boendet + personal var till gröna lund idag och jag var den enda som inte fick någon mat på dom nästan 6 timmar vi var där.
Personalen hjälpte inte mig varken hitta nånstans dom sålde veganskt där eller hjälpa mig fråga om ingredienser eller hjälpa mig beställa eller nånting. Mina kompisar köpte ju mat sen gick personalerna iväg med en annan boende för han skulle ju äta nån annanstans så dom skulle ju följa med han.
Dom kom tillbaka efter jag smsat dom i 15 min o sa "men vad vill du att vi ska göra????"
Har ju svårt att beställa mat o sånt själv också + att gå iväg ensam för då får jag ångest och får jag ångest börjar jag dissociera och då kommer polisen och anklagar mig för att ha tagit något och så blir jag utsparkad
så är det
obs är ju inte så att jag inte bad dom hjälpa mig heller med att hitta nånting och beställa dom är bara för lata för att bry sig om jag fick svälta eller ej
samma sak som att jag kan sitta i köket och gråta och blöda och dom sitter i vardagsrummet och kollar på tv fullt medvetna
"MEN VAD VILL DU ATT VI SKA GÖRA?"
Blev som tur var bjuden på lite strips från mina kompisar men annars var ju jag den enda som aldrig fick mat idag. :) toppen
NU ska dom åka och köpa pizza till mig när vi kommit tillbaka och klockan är 9 på kvällen
////
också så trodde jag för ett ögonblick att gröna lund var helt tomt och att alla människor bara var en enda stor hallucination
det var inte så nice
edit: detta är ju bara en av alla gånger jag inte fått mat för att jag är vegan medans alla andra på boendet har fått
då var det ju dock att dom beställde mat efter boendemöterna och om det inte fanns något veganskt från där dom beställde fick jag skylla migsjälv tyckte dom
försen jag fyllt 18
ahjbfejwbfwkj är detta ett skämt
har legat mellan bup & unga vuxna i fan typ 3 månader sen nu bara ne du får vänta 4 månader du e nt 18 :(
SKRIKER min medicin måste höjas????? tagit lägsta dosen i typ ett halvår nu men kan inte be bup höja för dom bara ne du ska till unga vuxna men unga vuxna bara ne du mst vänta
vill ni döda mig påriktigt elr vill jag döda er mer
jag kmr åka i fängelse innan jag kommer in på unga vuxna skämtar inte ens hahah
just idag
imorgon kanske allt vänder om helt och jag kommer ligga i min säng hela dagen och tycka synd om migsjälv
har börjat vela göra mer saker nu på senaste tiden(dagarna)
typ gå & bowla, åka till parker & trädgårdar. gå ut och fotografera, cykla längst fyrisån i solnedgången.
fasst samtidigt så har jag ändå fått en jävla ångest en gång i timmen typ och dissocierat så fort den ångesten inte går att stänga ut
men tycker ändå jag mått ganska bra vilket verkligen är att uppskatta då jag kanske har lust att slänga migsjälv i ån imorgon eller redan inatt
visst är det kul att vara så överkänslig och instabil
är ju bra att jag för tillfället ligger mitt emellan bup och unga vuxna också, ingen att vända sig till då jag kan ligga där ett bra tag till tills det blir att jag faktiskt blir överflyttad
vem ska följa upp min medicin? har gått flera månader på startdosen men läkaren som skrev ut den jobbar inte längre
man kan inte lita på att jag kommer fortsätta må såhär fantastiskt
ska se paramore 2 gånger i år!!! Stockholm och Köpenhamn!
Fick dock bara tag på sittplats i stockholm vilket är en besvikelse. 3 minuter över 10 fanns det inga ståplatser. Tror pga presalen som knappt funkade och som var igång när jag var på praktiken.
blir kul ändå dock. 4 år sen jag såg dom sist
Sen ska jag åka till köpenhamn, ensam, 3 veckor efter jag fyllt 18. Vet knappt hur man gör kommer förmodligen gå vilse och bli mördad.
men det blir bra kan knappt fatta det
Det är slut mellan mig & mitt ex påriktigt nu och det är lika bra. Jag dissocierade så mycket när jag var med honom och det märker jag bara nu när jag inte är det, tror han gav mig en ångest.
Har aldrig träffat någon som tänker så lite på andra och så mycket på sigsjälv som han gör. Allt handlar om honom hela tiden. Och jag var aldrig lycklig, inte när vi var tillsammans och inte när vi bara var vänner. Han är 20 år med så fort han har det minsta problem med en springer han hem till sin mamma och grinar.
Jag kan liksom sitta och gråta och han smsar sin mamma "önskar jag inte kommit hit" och hon säger att jag inte är värd honom. 10/10
sen när man inte vill ha sex och han säger "Vaddå är jag inte bra nog för dig?" det är äckligt