21:37

tillbaka till början.




vet inte riktigt vad som händer runt om kring mig.
känns som jag börjar tappa greppet rejält.
allt fler dagar och nätter med tankar försvinner.
allt fler dagar och nätter med panik.
för jag vet att de aldrig blir som för,
de kommer aldrig bli så bra igen.
förhoppningsvis inte heller så dåligt.
men långt ifrån är de inte längre.
har liksom fastnat i detta,
dessa tankarna.
och kan inte ta mig loss.
och ovan på de har jag gått och blivit kär igen.
i någon jag vet till sist kommer såra mig.
för sån är han.
men med honom så tänker jag inte.
då är jag liksom fri från allt som hänt.
och jag är trygg.
men förr eller senare blir jag ensam igen.
och då blir allt som vanligt.
nejtack.
nu vill jag inte detta längre.
ta mig bort här ifrån.
bara för en dag?
eller ett år för den delen.
gärna för mig.