get me away from here I'm dying

varför ska man bara se snygga människor när man själv har fuldagar? kan någon förklara detta för mig? ni vet sådana snygga människor (som självfallet måste vara lite äldre än en själv) åker samma buss som en och kompisarna bara pratar om pinsamma saker och man känner att man bara vill sjunka igenom sätet, a, så vare idag. har sett den där snygga människan flera gånger under en lång tid och pinsamt nog så vill jag alltid se bra ut och verka så djävla bra och mycket äldre än vad jag är, men jag misslyckas bara så djävla mycket. hahahaha, han kommer ändå aldrig vilja prata med mig, dö. varför måste jag vara en ful liten femtonåring? kan inte jag bara få hoppa över den här åldern och bli tjugo istället. :'-(
jag vill bara härifrån, nununu. jag klarar inte av att se samma ansikten dag ut och dag in och jag orkar inte imponera på folk och jag orkar inte försöka något mer, ORKAR INGET MER ORKAR INGET MER.

okej, nu ska jag faktiskt vara lite positiv och jag kan faktiskt säga att den här dagen har varit bra och att jag har haft roligt och jag har skrattat så mycket att jag gråtit och mitt smink har förstörts helt pga det.
varför kan jag aldrig se det fina i livet, varför måste jag alltid koncentrera mig på allt som är skit?

många frågor blev det nu, och min hjärna är helt knäpp pga för lite sömn och egentligen vill jag gråta men det går inte för jag kan inte känna något och jag är bara helt djävla apatisk hela tiden.

ta mig härifrååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååån