Orka vara utan sin bästavän närmare ett halvår.

Tänka sig att jag ska vara utan min bästavän i ett halvår om inte mer, hur jag ska klara av det var en jävligt bra fråga.
Hon åker i mitten på Juni till sin fästman i Grekland och kommer hem runt November om ens det.. jag har lovat henne att åka dit en vecka i slutet på Oktober.

Men hon missar allt.
Sommaren hemma (okej, nobody cares.) - Pride. Min 20 årsdag. Tanken att åka ner till Danmark.

Helt plötsligt får jag göra allt det där UTAN henne vilket seriöst suger.
Liksom.. ingen kommer kunna ersätta hennes plats och jag kan inte ha så roligt med någon som jag kan med henne.

Ett halvår.
Ett ruttet jävla halvår.

- Mitt liv annars?

Mina mediciner funkar bra, har höjt till 100 mg nu och min kropp börjar vänja sig med dem och har kommit igång med alla möten.
Dietister, min arbets terpuet, psykoterapuet. Everything.
Mitt kedjetäcke kom idag.
Har umgåtts med min barndomsvän hela helgen tillsammans med lite andra fina personer vilket jag verkligen verkligen behövde.
På så vis är allt bra..

Det här förklarar hur roligt jag har haft den här helgen, haha.
Alkohol, dildosar och snurra flaskan.
Crazy shit.