Behandlingen var min livslina. Nu är den borta.

Dagen började bra.
Sen får jag mejl.
En person gillade mig.
Vi bröt kontakten igår. För hens bästa.
Idag får jag mejl om att hen försökt ta livet av sig.
Okej. Vad gör jag? Känns som att hen skrev så för att jag ska få as piss samvete.
Vad träffar jag för folk egentligen :c

-
Som kakan på skiten..
Jag fick brev på posten.
Utkickad från behandlingen.

Jag får inte ha kvar min psykoterapuet, henne jag har öppnat upp mitt liv för.
Helt utan förvarning. Bara sådär.
Jag får inte gå kvar i gruppen.

Nu står jag här utan hjälp.

Chocken och paniken som uppstod resulterade i en flod av gråt.

Nu är jag helt förstörd.
Helt knäckt.
Nu hoppar mina två närmsta vänner in som stöd.
Utan dem hade jag gett upp.

Jag är så förstörd.
Det gick så bra.. men nu är jag tillbaka på ruta ett.
Jag är vilsen.
vad ska jag ta mig till?!

Jag vill bara ge upp nu. Känner mig halvt oälskad och lagom ensam.
Men jag skiter i rakblad, jag skiter i allt det där. Jag får gråta bäst jag vill. Tänker klara mig utan skadehandlingar.
men smärtan inom mig.. den gör ont vänner.

pissåthelvete.
Ge inte upp nu Nathalie, hantera situationen.
Andas..
I can do it..